Allt oftare hör man folk säga “utan dess like” i stället för “utan like”. Vad beror det på? “Dess” är ju ett fullständigt onödigt, klumpigt tillägg. Även i skrift har det blivit vanligt – se exempelvis här i SvD, här på SvT, här i GP.
Man talar om något, som inget annat är likt, eller som har en egenskap eller en kvalitet eller kvantitet av en egenskap som inget annat har. Tidigare brukade man då, såvitt jag minns, säga, för att ta ett exempel: “Valand på Surbrunnsgatan var ett 50-talskonditori utan like”.
Det fanns ingen som helst risk att detta kunde missförstås, så att någon kunde tro att konditoriet var utan något annats like. Det är rentav mycket svårt att förstå vad något sådant skulle betyda. “Valand på Surbrunnsgatan var ett 50-talskonditori utan Konditori Kungstornets like”? Det kan därför omöjligen vara anledningen till att “dess” nu läggs till.
Om någon obegripligen skulle inbilla sig att “Valand på Surbrunnsgatan var ett 50-talskonditori utan like” kunde missförstås, är det nu inskjutna possessiva pronomen, “dess”, ändå inte helt självklart förtydligande, eftersom även det, med den märkliga, ansträngda semantik vi här tycks ha att göra med, formellt kunde syfta på något annat, exempelvis Konditori Kungstornet, som skulle ha en like som Valand är utan.
Det tillagda “dess” kan givetvis endast, i mitt exempel, syfta på Valand. På Surbrunnsgatan. Innebörden är därför bara en helt meningslös upprepning, med betydelsen “Valand på Surbrunnsgatan var ett 50-talskonditori utan Valand på Surbrunnsgatans like”.
Obegripligheten i detta som jag uppfattar det nya (jag kan ha fel, men det gör i så fall inte saken bättre) språkbruk minskas inte av att konstruktionen saknas åtminstone i de motsvarigheter i andra europeiska språk som jag kommer på: “ohnegleichen”, “sans pareil” eller “sans égal”, “without equal”. De motsvarar helt det tidigare svenska “utan like”.
Jan Olof Bengtsson 
Håller med till 100 procent. Men när ett uttryck har kommit i ropet tar alla efter. Spelar ingen roll hur fel eller dumt det låter.
Japp. Helt rudimentärt med ‘dess’.
En annan sak: Citationstecken i texten är av anglosaxisk typ, eller hur? Bör de inte vara vända åt samma håll både i början och i slutet i en svensk text? Är det Word-automatiken som spökar?
Tack, bra. (Lite osäker bara vad du menar med rudimentärt här.)
Ja, jag har också tänkt på detta med citationstecknen. Det beror på det nya “tema” jag var tvungen att byta till (förra året tror jag) eftersom WP för länge sedan slutat underhålla det gamla: så många funktioner bortföll och så många fel uppstod att det till slut blev omöjligt att fortsätta använda det. Men frågan är väl om det är tillräckligt viktigt. Måste svenska texter ha citationstecken vända åt samma håll både i början och i slutet? Hur länge har detta varit normen? Är inte typografin så varierad idag att den inte alltid följs? Förekommer inte exempelvis “raka”, oböjda citationstecken ofta numera?