Category: Arts

En av Kirks bättre böcker, även om han inte uppmärksammar det viktigaste med Eliot, nämligen hans läsning och uppskattning av Schuon och Coomaraswamy.

Men detta intresse, och denna typ av mer allmän intellektuell orientering, får ju också sägas ha betydelse för Eliots poesi och det Kirk beskriver och diskuterar i termer av vad Burke och Babbitt kallade “the moral imagination”.

Genom Kirk blev detta begrepp centralt i den “konservativa intellektuella rörelsen” i USA, liksom det redan var det i den värdecentrerade historicismen.

Eliot befrämjade entusiastiskt utgivningen av Kirks The Conservative Mind i Britannien genom sin position på Faber & Faber.

Man kan, tror jag, säga att Romain Rollands Europatanke, hans universella idealistiska humanism, hans etiska socialism, hans fredsvilja, hans tro på den konstnärliga integriteten och hans intresse för vedanta på ett allmänt plan eller med avseende på deras syftning redan är av det “högre” romantiska slaget. Men att hans åskådning i vissa avseenden fortfarande behöver s.a.s. stramas upp och kompletteras, på samma sätt som är fallet med många av de tänkare, konstnärer och andra som han skrev om och korresponderade med. Det finns ett viktigt och i alltför hög grad bortglömt alternativmodernt arv här.

Det är som alltid den distinkt moderna, överallt närvarande och på så många sätt – mer öppna såväl som mer maskerade – uttryckta romantiken som behöver en djupare analys och kritisk urskillning, i ljuset av andra kulturella traditioner. Jag tror man kan säga att alla mina huvudtemata endast utgör anspråkslösa förslag till och försök till introduktioner av resurser för just denna nödvändiga korrigering, precisering och utveckling.

Rolland skulle dock säga att en del, rentav en stor del, av innehållet i min konstkategori här, med alla dess underavdelningar, utifrån mina egna kriterier inte håller måttet i detta avseende. På det kunde jag bara försöka svara att förefintligheten av detta innehåll i mycket förklaras av ett inslag av en nästan rent dekorativistisk preferens, och i vissa fall ett därmed sammanhängande erkännande, som en liten del av sanningen, en liten esteticistisk delsanning, av ytans – inte ytlighetens utan s.a.s. ythetens – betydelse, Oscar Wildes formulering att “only shallow people do not judge by appearances”.

Även om detta inslag också är programmatiskt, förklaras det inte av de övriga, allmänt kriteriegrundande åskådningsmässiga positionerna i sig. Rolland förstod de här ifrågavarande apparenserna i ett historiskt, socialt och politiskt sammanhang som de inte i allo är nödvändigt och essentiellt förbundna med.