Beierwaltes om Heidegger

Douglas Hedley, som doktorerade under Werner Beierwaltes i München på 90-talet och nu är professor i religionsfilosofi i Cambridge och director för The Cambridge Centre for the Study of Platonism, beskriver i sin artikel ‘Werner Beierwaltes and the Yearning for Transcendence’ från 2022 Beierwaltes’ förhållande till Heidegger på ett slående sätt motsvarar den mer intuitiva uppfattning jag själv alltid haft om den sistnämnde. Beierwaltes’ kritik gäller just det huvudsakliga som gjort det litet svårt för mig att se honom som en av de mest relevanta tänkarna, samtidigt som Hedley också betonar en viss affinitet med moment som utan tvekan är värdefulla.

“Heidegger’s densely poetic and obscure summoning of a return to Being rather than beings, and indeed, the endeavour to think ‘the difference between Being and beings’ was of particular significance for Beierwaltes as a crypto-Neoplatonic endeavour”, inleder han, omedelbart signalerande Beierwaltes’ distinkta och mindre vanliga ingång. Och han utvecklar detta: “Beierwaltes was acutely aware of the genius of Heidegger and there was an elective affinity. It was the opposite of the enthusiasm of the French poststructuralists for the end of metaphysics. It was in conscious opposition to the procrustean ‘End of Metaphysics’ narrative and in a sense because of the persistence of aspects of Eckhart or Schelling in Heidegger’s thought that Heidegger remained a presence for Beierwaltes. The Heideggerian critique of metaphysics served only to reinforce the need for metaphysics.”

Det var p.g.a. detta som det inte var den tidige Heidegger utan “the later critic of Plato that drew his fire: the philosopher who introduced the concept of the ‘onto-theological’ and held that metaphysics, on account of its onto-theological character, i.e., that it allegedly has always thought of being as ‘something’ and this ‘something’ as God, has never been able to think BEING. As a result, it succumbed to ‘forgetfulness of being’.”

Det här är väl det mest centrala, och vad som primärt slår platonskt orienterade läsare av Heidegger som problematiskt. “Beierwaltes subjects this thesis to withering and trenchant critique. As long as Heidegger himself, Beierwaltes notes, is unable to shed more light upon what BEING is, one must consider the possibility that Neoplatonism and thinkers in its wake, such as Meister Eckhart or Cusa, were able to free themselves from the ‘forgetfulness of being’ through their concept of the ‘beyond being’. Plotinus refers to the One explicitly as not ‘something’ in any categorical sense of a thing, just as BEING, as Heidegger insists, cannot be ‘something’. Or indeed are we supposed to consider the unum and the non aliud or idem, which, for Eckhart and Cusanus, is the designation of God, as ‘something’?”

Hedley fortsätter på ett sätt som börjar föra tankarna i riktning mot den “lägre romantiken” – det som är ett av mina generella problem med den s.k. “konservativa revolutionen” i Tyskland som Heidegger ibland räknas som en del av: “The critique of Heidegger in Beierwaltes is often a radical and remorseless onslaught upon Heidegger’s capacity to eclipse brilliant Attic light with Black Forest tenebrosity!” Man erinrar sig här Voegelins kritik (se förslagsvis min översättning av Vetenskap, politik och gnosticism, 92-4), och givetvis Heideggers politik.

Vidare: “Beierwaltes investigates Heidegger’s return to the pre-Socratics with a ruthless exposure of Heidegger’s philological limitations, often attributable to his use of Wilhelm Pape’s Griechisch-Deutsches Handwörterbuch; sometimes critiquing Heidegger’s quasi-Romantic fantasies about archaic Greek thought, or simply his procrustean tendency to project his own ideas and obsessions into his favoured texts.”

Men “[w]hile sensitive to the ethical ambivalence of Heidegger’s desire to overcome technical rationality” var Beierwaltes också “affected by the desire of the Schwarzwald sage to awaken the sense of wonder as the very engine of philosophy”, eftersom “the attunement to the logos, as the speech of Being, and the awareness of the ineffable source of meaning, was a deep aspect of the philosophical program of Beierwaltes”. Såtillvida delade Beierwaltes, “despite the profound misgivings and criticisms” en “kindred vision of philosophy to that of Heidegger, one opposed to the varieties of positivism, existentialism or sociological-marxisant [Hedley torde mena “marxisant sociology”] that were ubiquitous in German academia in the latter part of the last century.”

Artikeln innehåller också mycket annat av vikt rörande Beierwaltes, och Hedley är även i övrigt en viktig kännare av den platonska traditionen, naturligt nog med visst fokus på Cambridge-platonisterna som han ser som en länk mellan den florentinska renässansplatonismen och den platonska förnyelsen i romantiken och den tyska idealismen.

Werner Beierwaltes

En av de viktigaste europeiska försvararna i vår tid av hela den platonska traditionen i vid mening. Filosofiprofessor i München, bortgången 2019.

Foto: Giuseppe Girgenti

Proklos. Grundzüge seiner Metaphysik (1965)

Plotin. Über Ewigkeit und Zeit (1967)

Platonismus und Idealismus (1972)

Identität und Differenz (1980)

Denken des Einen. Studien zur neuplatonischen Philosophie und ihrer Wirkungsgeschichte (1985)

Selbsterkenntnis und Erfahrung der Einheit (1991)

Eriugena. Grundzüge seines Denkens (1994)

Heideggers Rückgang zu den Griechen (1995)

Der verborgene Gott. Cusanus und Dionysius (1997)

Platonismus im Christentum (1998)

Das wahre Selbst. Studien zu Plotins Begriff des Geistes und des Einen (2001)

Procliana. Spätantikes Denken und seine Spuren (2007)

Fussnoten zu Plato (2011)

Catena Aurea. Plotin Augustinus Eriugena Thomas Cusanus (2017)

Werner Beierwaltes: Platonismus und Idealismus

Den idealistiska verklighetsvyn

Föreläsning av Keith Ward 2015.

Foto: Portland Seminary

“A discussion on the overlap between Philosophy and Religion. There are competing philosophical views of reality. Main contenders are: common sense, reductive materialism, radical empiricism, and idealism.

The lecture will review these, and defend an idealist view – that matter is a projection of mind, and that mental, conscious being is the fundamental form of reality. This is one philosophical basis for belief in God.”

Denna beskrivande text signalerar ett kvarhållande av det exoteologiska sammanhanget; den idealistiska verklighetssynen samordnas med det som endast en filosofisk grund för dess tro i betydelsen “belief”. I min (egentligen oavslutade) serie inlägg 2011-12 med kommentarer till en av Wards texter om materialismen försöker jag som alltid – om än jämförelsevis kort – peka på att den idealistiska verklighetsvyn i sig implicerar en potentiell verklighetsväg och verklighetsvaro, ett direkt sofiskt esoförverkligande utöver det blotta försanthållandet och dess exoförstådda föremål. Men detta kan ses som ett nästa steg; utläggningen av verklighetsvyn som s.a.s. blott vy förblir givetvis också i sig av största vikt.

Visions of Order

Mindre känd, senare bok av författaren till Ideas Have Consequences, som väger in en historicistisk dimension som balanserar – men alls inte uppger – den klassiska idealismen.

Av de s.a.s. rent amerikanska (d.v.s. ej som Voegelin och Strauss från Europa invandrade) konservativa tänkare som jag tror jag först läste om i Nash var nog Weaver den som, naturligt nog inte minst genom sin allmänna platonism, gjorde starkast intryck på mig.

Weaver var kritiker av imperiet och dess atombombningar. Men också av Babbitts (och Mores) likaledes imperialismkritiska “nya humanism”, som han i sin magisteravhandling från 1934, året efter Babbitts död, såg som otillräcklig för att uppnå sina syften eftersom den i alltför hög grad var förbunden med moderniteten och avvek för mycket från traditionen, metafysiken och religionen (en kritik som i högre grad drabbar Babbitt än More). På flera punkter överensstämmer denna kritik med den idealistiska revision (utöver den klassiska idealismen byggande på den svenska filosofiska idealismen under 1800-talet) som jag försöker föreslå i min – oavslutade, pågående – diskussion av den värdecentrerade historicism som ju introducerade ytterligare moment av modernt tänkande.

Weaver var också retorikspecialist vid Chicagouniversitetet (The Ethics of Rhetoric, Language is Sermonic). Hans förståelse av detta ämne var en integrerande del av hans konservatism och kommer därför också till uttryck i Visions of Order. Att tänka sig att jag en gång undervisade om honom, om en sådan tänkare, på en retorikkurs i Lund…

Richard M. Weaver: Visions of Order

Personal Idealism

Under många år har nu Ward använt den gamla engelska termen “personal idealism” (Pringle-Pattison m.fl.) som beteckning för sin filosofisk-teologiska åskådning – här i titeln på en kort, populär sammanfattning från 2021 (en annan sådan kan höras här).

Redan på personalismkonferensen i Lund 2013 försvarade han denna position i form av en personalistisk modifikation av Bradleys typ av s.k. “absolut” idealism.

Maria Strømme

SR sände i december en trevlig intervju med professorn i nanoteknologi i Uppsala Maria Strømme (dr Wiki), där hon bl.a. diskuterar sin inom ramen för fysikens vetenskap framlagda nya teori om medvetandet.

Det finns förstås mycket att säga om detta från såväl – med min distinktion – ett filosofiskt som sofiskt perspektiv, om vad den naturvetenskapliga bevisningen är, vilken sanning filosofin därutöver kan nå, vad matematik är, vad kunskap är. Om den till allt detta hörande nödvändiga terminologin och begreppsbildningen. Om det oerhört myckna som skrivits av andra om just det som rubriken på hennes i november publicerade och mycket uppmärksammade artikel anger: ‘Universal consciousness as foundational field: A theoretical bridge between quantum physics and non-dual philosophy’. Och naturligtvis om de för teorins förståelse relevanta historiska filosofiska riktningarna – bl.a. den under hela andra hälften av 1800-talet i Sverige helt dominerande upsaliensiska idealistiska, men också den idealistiska filosofins hela historia i väst och, bortom den västerländska filosofin, de centrala sofiska traditionerna som främst har sitt ursprung i men inte längre är begränsade till österlandet.

Men Strømme är av allt att döma själv väl medveten om mycket av detta, och mer behöver inte alls omedelbart tilläggas här och nu. Mycket finns i mina kategorier Idealism (under Philosophy) och Spirituality här, för den som är intresserad. Men intervjun med Strømme måste lyssnas till som viktig och intressant i sig.

När hon talar om att vi kan få “en helt annan förståelse av det liv vi lever just nu”, att “vi springer runt på en sten som far runt i universum och fattar ingenting”, visar det att hon också äger inte bara för naturvetenskapliga forskare utan även, och ingalunda mindre, för vår tids filosofer element av genuin existentiell och sofisk insikt, relaterad till hennes nya uppfattning om medvetandet; element av egentlig visdom. Och hon berättar att hon även lever i enlighet med sin förståelse, bl.a. utövar yoga i någon form och är starkt medveten om dietens betydelse.

M.a.o. tycks hennes vetenskapliga teoribildning, eller vad som är avsett att hålla sig inom ramen för sådan även om hon är medveten om de med den nödvändigt sammanhängande filosofiska frågorna och relevansen av det komparativa studiet av “religioner”, ha fört henne i stor närhet till den egentliga, traditionellt-universella esoandliga vägens anträdande – verklighetsvägen, sanningsvägen, varovägen; “Självförverkligandets” och Gudsmedvetandets väg, den högsta och ytterst den enda.

Så här beskriver SR intervjun:

“Maria Strömme är professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, och ledamot av bland annat Kungliga Vetenskapsakademien. Hon forskar om det allra minsta, om material som kan förändra världen vi lever i.

Nu har Maria Strömme också tagit ett stort språng till ett annat fält, från det minsta till det största, och hävdar att vi står inför ett stort paradigmskifte. Hon har publicerat en vetenskaplig artikel, i tidskriften AIP Advances, med en teori och en hypotes om att medvetandet existerar som ett fält, bortanför tid och rum. Vilket skulle innebära att våra medvetanden fortsätter existera, efter den kroppsliga döden, precis som många stora religioner hävdar.

Hur ser Maria Strömme på kritiken att hon blandar ihop vetenskap och filosofi?

I den här intervjun berättar hon också om årets Nobelpris i kemi, hur hon lever efter longevity-trenden (försök att öka den friska livslängden) och om hur uppväxten under Lofotens stjärnhimmel påverkat henne.

Och så om förhoppningen att med hjälp av nanoteknologi kunna hjälpa förlamade att gå och kraftigt minska utsläppen inom exempelvis cementindustrin.”

Här även en kort intervju på Uppsala universitets sida.

Följande välformulerade abstract föregår artikeln i AIP Advances:

“The nature of consciousness and its relationship to physical reality remain among the most profound scientific and philosophical challenges. This paper presents a novel framework that integrates consciousness with fundamental physics, proposing that consciousness is not an emergent property of neural processes but a foundational aspect of reality. Building upon insights from quantum field theory and non-dual philosophy, a model based on the three principles of universal mind, universal consciousness, and universal thought is introduced. These principles describe an underlying, formless intelligence (mind), the capacity for awareness (consciousness), and the dynamic mechanism through which experience and differentiation arise (thought). Within this framework, the emergence of space–time and individual awareness is modeled mathematically by treating universal consciousness as a fundamental field. Differentiation into individual experience occurs via mechanisms such as symmetry breaking, quantum fluctuations, and discrete state selection – paralleling established concepts in physics, including Bohm’s implicate order, Heisenberg’s potentia, and Wheeler’s participatory universe. This model suggests that the apparent separateness of individual consciousness is an illusion, with all experience ultimately arising from a unified, formless substrate. The framework aligns with emerging theories in quantum gravity, information theory, and cosmology that posit classical space–time as emergent from a deeper pre-spatiotemporal order. It offers a non-reductionist alternative in neuroscience, suggesting that consciousness interacts with physical processes as a fundamental field. By drawing from insights from physics, metaphysics, and philosophy, this conceptual framework proposes new directions for interdisciplinary inquiry into the nature of consciousness and the origins of structure and experience.”

Läs även, förslagsvis, de på punkt efter punkt helt centralt väsentlighetsorienterade delarna 1 (Introduction), 3 (Discussion) och 4 (Conclusion) i deras helheter; endast den längre del 2 (The Mathematical Framework) kräver specialisering i fysik och matematik.

Why Materialism Is Baloney

Blurben från “fulandlige” Chopra, även om invändningsfri i sig, kanske inte hjälpte seriöse Kastrup att vinna den nödvändiga typen av uppmärksamhet för denna första upplaga (2014). Men det var i så fall bara ett tillfälligt hinder.

Bernardo Kastrup: Why Materialism Is Baloney

Essentia Foundation

En ny högviktig i Nederländerna baserad organisation som befrämjar den konsekventa filosofiska idealismen under beaktande av såväl traditionella andliga som samtida vetenskapliga perspektiv, och med medverkan av på denna nätplats flera gånger figurerande Bernardo Kastrup (länkar här), bildades härom året: Essentia Foundation.

Så här inleder den beskrivningen av sig själv, under rubriken “The Challenge”:

“We live under a materialist metaphysics: all that supposedly exists is matter, an abstract entity conceptually defined as being outside and independent of consciousness. This metaphysics is often conflated with science itself, even though the scientific method only allows us to determine how nature behaves, not what nature is in and of itself.

The mainstream cultural endorsement of metaphysical materialism became firmly established in the second half of the nineteenth century. Since then, however, its strength has been derived mainly from intellectual habit and inherited assumptions, not from clear reasoning, evidence or explanatory power. As a matter of fact, over the past few decades evidence has been accumulating in foundations of physics, neuroscience and analytic philosophy that materialism is false.

Nonetheless, the cultural prevalence of metaphysical materialism has myriad – and arguably dysfunctional – implications at both individual and social levels: it impacts our sense of meaning and purpose, our value systems, our understanding of health, disease and death, as well as the way we relate to others, the planet and even ourselves.”

Mot detta uppställer Essentia Foundation följande målsättningar, under rubriken “The Goal”:

Essentia Foundation aims at communicating, in an accurate yet accessible way, the latest analytic and scientific indications that metaphysical materialism is fundamentally flawed. Indeed, clear reasoning and the evidence at hand indicate that metaphysical idealism or nondualism – the notion that nature is essentially mental – is the best explanatory model we currently have. This is known in specialist communities, but hasn’t yet been openly communicated, in an accessible manner, to the culture at large. Essentia Foundation hopes to help close this communication gap.

Although we acknowledge that analytic or scientific understanding, in and of itself, isn’t life- or behavior-changing – only felt experience or knowledge by direct acquaintance is – in modern culture the intellect is the bouncer of the heart. Therefore, we aim to create intellectual space and legitimacy for the notion that, at its most fundamental level, all reality unfolds in an extended field of mentation.”

Detta ligger helt i linje med de allmänna idealistiska positioner jag här, i många inlägg i kategorierna Idealism (under Philosophy) och Spirituality försökt försvara och lyft fram tänkare och andliga lärare som företräder. Flera av formuleringarna låter ana Kastrups intellektuella ledarskap. Termerna “mental” och “mentation” behöver från mitt perspektiv på visst problematiserande sätt diskuteras i termer av å ena sidan medvetandet i sig och å den andra de olika nivåerna av fenomenellt medvetandeinnehåll, men de överensstämmer med exempelvis Bruntons terminologi.

Hur ska man då uppnå dessa mål? Avsnittet “Way of Working” beskriver det:

Essentia Foundation questions metaphysical materialism and argues for the plausibility of idealism by leveraging the exact same epistemic values our culture reifies today: coherence, internal logical consistency, conceptual parsimony, empirical adequacy and explanatory power. We show that, if applied objectively and consequently, these values point directly at idealism, while contradicting materialism.

Operationally, Essentia Foundation identifies and helps to promote scientific and philosophical work relevant to metaphysical idealism or nondualism. As such, we can be regarded as an information hub – strictly and thoroughly curated to weed out nonsense and pseudo-science – for the latest developments in science, analytic philosophy and other areas of scholarly work with a bearing on our culture’s metaphysical views. Our community of authors lists a growing number of academics, scholars, philosophers, scientists and authors whose works are opening the way for a new, more functional and true understanding of ourselves and reality at large.”

Detta kunde knappast formuleras på ett mer föredömligt sätt. Presentationen under About us-fliken avslutas med en förklaring av vad de kallar sitt “Editorial Commitment”:

Essentia Foundation is not philosophically neutral: we were created precisely to address an imbalance in how the metaphysical implications of results from science and philosophy are communicated by the media.

That said, you can expect from us editorial rigor, accuracy and careful selection of the material we choose to publish. Strict curation – erring rather on the side of caution in cases of high uncertainty – is what characterizes our approach. To put it simply, we only publish credible work. And although we do try to communicate in an accessible manner – dispensing with jargon and academic obscurantism as much as possible – we are committed to not allowing these simplifications to misrepresent the original material.

Again, Essentia Foundation shall never promote nonsense, pseudo-science or gullible, unsubstantiated claims of the kind often associated with mind-first ontologies in the popular culture. This is our firm commitment to you. Whatever you see in our material may be polemical – in the spirit that every major scientific or philosophical advancement has originally been polemical – but shall never be unsubstantiated, irrational or deceiving. In cases where the solidity or credibility of a relevant result isn’t clear, we consult our Academic Advisory Board before publishing it.”

“Our team” består av Fred Matser (Founder and Honorary Chairman), Prof. dr. Jan van der Greef (Chairman), Machtelt Groothuis (Non-Executive Director), Steven Schuurman (Non-Executive Director), Bernardo Kastrup, PhD, PhD (Executive Director), och deras Academic Advisory Board av Prof. Jeffrey J. Kripal, PhD, Prof. Hyman M. Schipper, MD, PhD, FRCPC, Prof. Edward F. Kelly, PhD, Prof. Donald D. Hoffman, PhD, Prof. dr. Jan van der Greef, Prof. dr. Sarah Durston, Prof. Mikhail Ilyin, PhD, PhD, Dr. Iain McGilchrist, Claus Metzner, PhD, och Prof. Bernard Carr, PhD.

Följ dem på den ovan länkade hemsidan och på YouTube, Twitter och Facebook.

Materia eller medvetande?

Diskussion mellan Rupert Spira och Bernardo Kastrup från 2022 (tack till viktige zen-buddhisten och politiske idédebattören Emil Eldebrink för tips):

Så här kan, inte minst med avseende på fenomenvärldens natur (inklusive det mänskliga psykofysiska komplexet, dess sinnen, själva hjärnan), i sak den konsekventa, i boströmsk mening absoluta och “rena” typen av idealism försvaras idag.

Spira är ickedualistisk andlig lärare i Oxford; Kastrup har från en vetenskaplig bakgrund utvecklats till filosof (se tidigare inlägg i idealismkategorin med diskussion om honom och rekommendationer av några av hans böcker, se länkar nedan).

Beskrivningen från Spiras YouTube-kanal:

Is everything in the world made of matter or consciousness? What exactly are matter and consciousness? Rupert Spira joins Bernardo Kastrup, scientist and author, in a deep exploration of science and spirituality and how they inevitably meet on the same path to truth.

The conversation proves that anyone, from any background, can come to the same universal understanding that non-duality teaches; that peace and happiness is who we truly are.

Rupert came to this understanding through 40 years of spiritual practice in the vedantic and tantric traditions, while Bernardo studied the professional fields of computer science and engineering.

Moderated by Simon Mundie, the discussion covers various topics as Rupert and Bernardo dissect solipsism, idealism and materialism. Through it all, they both came to the same recognition which is that peace and love surpasses all understanding, and is the very nature of everyone and everything.

Timestamps:

00:00 How Rupert and Bernardo Met 02:33 Spiritual and Scientific Backgrounds Meet 08:04 Physics, Metaphysics, Perennial and Non-Dual Understandings 11:00 What is Reality? 14:49 Sense Perceptions and Experiencing 24:30 Solipsism, Idealism, and Materialism 27:48 Everything is in Consciousness 34:50 What is Consciousness? 40:00 What is Matter? 46:30 Qualities of Experience 50:40 Science and the Church 56:20 Learning From Suffering 1:01:00 The Peace That Passeth All Understandings 1:10:00 Non Dual Understanding and Misconceptions 1:16:20 The Purpose of Life 1:26:20 Refining Your Life Through Non Duality 1:28:00 What is Wrong With Materialism? 1:29:10 The Brain, The Mind, and Individuality 1:38:00 Individual vs The Ego 1:43:00 Who Am I? Our True Identity 1:47:00 What Is Accurate About Idealism? 1:52:21 Phenomenal Consciousness vs Meta-Consciousness 1:59:00 Dissociative Identity Disorder 2:05:00 Three Consequences of the Non-Dual Understanding 2:09:40 Death, Associations and Dreams 2:17:00 The Result of the Non Duality

Boström’s Idealism

Bernardo Kastrup: Dreamed up Reality

Bernardo Kastrup: Rationalist Spirituality

Bernardo Kastrup on Why Materialism Is Baloney

Bernardo Kastrup: Why Materialism Is Baloney

Bernardo Kastrup on Brief Peeks Beyond

Bernardo Kastrup: Brief Peeks Beyond