Brittiske Shakespeareforskaren och elitteorikännaren Neema Parvini, författare bl.a. till uppmärksammade boken The Populist Delusion (2022), en samtidig kort introduktion till Mosca, Pareto, Michels, Schmitt, Jouvenel, Burnham, Francis och Gottfried, å ena sidan, och å den andra distinkt argumentation mot trumpismen baserad på deras tanketradition, och till en balanserad artikel om Evola i Chronicles i september, intervjuar Maupin på sin vältittade kanal Academic Agent.
Maupin ger en relativt kort men ändå någorlunda heltäckande uppdatering om sin version av den riktning eller tendens jag är benägen att vilja beteckna som konservativ socialism eller socialistisk konservatism. D.v.s. det jag har sett som, om än fortfarande långt ifrån teoretiskt färdigutvecklad, den mest relevanta och avancerade allmänna formen av “post-paleokonservatism” efter den svenska populistnationalismens sammanbrott 2018 med dess nu av allt att döma definitivvordna populistiska avfärdande av allt kvalificerat nytänkande, eller tänkande överhuvudtaget.
Då det redan stod klart (och det har bara fortsatt bekräftas sedan dess, kulminerande under de senaste åren i SD:s slutliga förvandling till pådrivande NATO- och sionismkrigshetsar- och folkmordsparti) att dess viktiga och giltiga opinionsimpulser, om några sådana efter deras monumentala missbruk finns kvar i Sverige, måste räddas över till ett nytt och annat helhetligt politiskt och ideologiskt sammanhang av utvecklad socialkonservatism.
“I welcome @CalebMaupinTV to discuss how the fake woke left popularised by Bread Tube and figures like ContraPoints, Destiny, Vaush and Hasan Piker crowded out the real socialist left, and even before that, how the CIA crushed the communist left for an anti-communist, pro-NATO one. We also discuss Trotsky, Stalin, Soviet history, Trump, Mamdani, and many other topics!”
Jan Olof Bengtsson 
Jag har för mig att nämnda person även har intervjuat professorn (i medeltida engelsk litteratur) Grover Furr, förf. till böcker som ”Khrushchev Lied”, ”Blood Lies”, ”Trotsky’s lies” m. fl., om Stalin. Jag har dock inte lyssnat på den ännu. Just ”Blood Lies” skall tydligen vara en vederläggning av atlanticisten Timothy Snyders ”Blood Lands” (som jag f. ö. heller inte har läst).
Det stämmer, en lång intervju i somras. Har funderat på att posta den också här.
”Bloodlands” skall det förresten vara, inte ”Blood Lands”.
Har delvis läst Furrs Blood Lies.