
Kirk. Hur de liberala ekonomiska inslagen i hans burkeanism ledde honom till att försvara en samtida höger vars version av denna ekonomiska politik, tvåhundra år efter Burke, var urmodig och med tiden med obestridlig historisk evidens kom att visa sig enbart destruktiv för de viktiga konservativa värden och insikter han i övrigt ville värna. En inbyggd, konstitutiv motsägelse i all anglo-amerikansk konservatism, som ju varken kan eller vill avvisa de förutsättningar och villkor som är givna med den allmänna modernitet inom vars ramar den rör sig.
Men vad Nash kallade den konservativa intellektuella rörelsen i USA under efterkrigstiden såg ändå ut att delvis vara något helt annat och mer: inte bara den gamla vanliga och med kalla kriget förnyade och intensifierade kapitalistiska antikommunismen, utan en djupare, såväl historiskt som metafysiskt förankrad humanistisk-kulturell, moralisk och andlig kritik även av den västerländska liberalismen och dess demokrati, ja i väsentliga avseenden även av just kapitalismen och hela moderniteten. Av den amerikanska imperialismen i Babbitts mening, atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki, exempelvis. Försvaret av överordnade värden var reellt och förblir angeläget. Även om Nash också räknade libertarianer, fusionister och, med tiden, neokonservativa till rörelsen, fanns där också en rad åtminstone i anglosfärens sammanhang mer distinkt konservativa profiler som Kirk. Det är det som är det intressanta med den. Det är det som äger bestående intresse.