Erik Staaf

Med Arne, Ulli och Mila på Kungsholms kyrkogård igår:

Vi tände ljus och mindes den briljante Erik Staaf, Synskadades Riksförbunds ordförande (tror jag) i Stockholm och senare internationelle sekreterare (tror jag), min bäste vän ända sedan högstadiet i Södra Ängby, vars karriär och liv avbröts av sjukdom 2013.

Här ses han tala i Vietnam:

Ett större sällskap fortsatte sedan till den årliga middagen med samvaro kring hans ljusa minne.

Vi delade alla stora intressen i livet (politiken, filosofin, andligheten, historien, litteraturen, musiken), ja hela livsinriktningen.

Farfars hörna

Partiell rekonstruktion av farfars hörna från 30-talet, sådan jag minns den från när jag var liten. Samtliga möbler från Stockholmsutställningen 1930. Bordet och fåtöljen av Carl Hörvik. De främsta skillnaderna är att fåtöljen klätts om (den hade från början mörkblå klädsel med diskret, småskaligt, gråvitt rutmönster), att mattan inte är den ursprungliga, och att ett lågt, runt, modernistiskt askfat av mörkgrå-vit marmor från samma tid, använt för cigarrerna som låg i lådan på bordet, och som jag starkt förknippar med hörnan, saknas. Tavlorna byttes ofta genom åren. Jag glömde lägga några konstböcker i stort format på “undervåningen” på bordet. Farfar samlade modernistisk konst och arrangerade utställningar bl.a. på entréplanet i HSB-huset på Fleminggatan, inte minst med samtida fransk.