Mål och medel

Huxley skrev lika mycket “facklitteratur” – historisk, filosofisk, politisk, estetisk och annan – och essäer som skönlitteratur. Men eftersom han råkat bli världsberömd som romanförfattare genom Point Counter Point och Brave New World, kände han sig tvungen att fortsätta skriva romaner resten av livet, trots att han t.o.m. själv kunde hävda att han saknade naturlig talang för det.

Det var en litet överdriven anspråkslöshet. Han skrev också noveller, teaterstycken och filmmanus, och gav ut sex diktsamlingar, vilket vittnar om allmän skönlitterär versatilitet. Och han hade helt rätt när han nämnde Time Must Have a Stop från 1944 som en roman han själv var nöjd med som just sådan. Men de som fortfarande uppskattar romanerna är nog främst sådana som inte har något emot att de i hög grad är filosofiska essäer i annan form.

På bilden här dock en rent filosofisk bok från 1937 utan romanernas ofta tunna fiktiva ram, om bl.a. – och väl främst – fredsfrågan utifrån det slags andliga perspektiv han vid denna tid var på väg att tillägna sig. I svensk översättning med schnyggt 30-talsomslag.

Den svenska antimilitarismen

Panel arrangerad av tidningen Internationalen på årets SocForum i ABF-huset på Sveavägen den 29:e november ställde frågan ‘Vad hände med den svenska antimilitarismen?’:

Så här annonserades den:

“På årets Socialistiskt Forum anordnar Internationalen ett samtal om vad som hände med den socialistiska antimilitarismen? Håller vi på att få ett nytt ‘befäst fattighus’?

Deltagare är Håkan Blomqvist, historiker, Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och Jacob Johnson, tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Rapporter om krigets skoningslöshet och ohyggliga konsekvenser i Gaza och Ukraina når oss ständigt och den offentliga debatten i Sverige och Europa handlar alltmer om att förbereda för krig. Fem procent av BNP ska satsas på militär upprustning. Håller vi på att få ett nytt ‘befäst fattighus’? Är insikten om krigsmakten som en del av ‘den borgerliga staten’ borta nu liksom ‘Inte en man, inte ett öre till militarismen’? Var finns vänsterns och arbetarrörelsens motstånd i denna tid av skenande rustningar och Nato-anpassning? Hur ser sambandet mellan fred, antimilitarism och klasskamp ut 2025 – eller ska vänstern bejaka militära rustningar till demokratins försvar?”

Lyrics (Ferry)

Denna bok motiverades bl.a. av Ferrys missnöje med att folk ofta fann hans sångtexter felaktigt återgivna på internätet; han ansåg en definitiv, auktoritativ utgåva nödvändig:

Den publicerades 2022 av Chatto & Windus – sedan länge, fusionerat med Jonathan Cape, en del av Random House och därefter Penguin Random House, men kanske ändå fortfarande i någon mening Aldous Huxleys gamla förlag – med en introduktion av James Truman (NYT, Condé Nast) och ett förord av Ferry.

Konsultativ helprocess-demokrati

Radio Free Amanda (Amanda Yee) på PSL-knutna BreakThrough News intervjuar mångstädes publicerade Pawel Wargan om kinesisk konsultativ demokrati eller s.k. whole-process people’s democracy.

Intervjun föranleds av Wargans och antropologen Jason Hickels artikel ‘Building Whole-Process People’s Democracy in China’, nyligen publicerad av Progressive International. Man är inte helt övertygad om alla Hickels forskningsresultat, men han tycks inta rätta ståndpunkter i flera viktiga frågor.

Intervjuerna på Amandas The China Report föregås alltid av några minuters Kinarelaterade nyheter.

William Van Wagenen: Creative Chaos

Inside the CIA’s Covert War to Topple the Syrian Government

The Libertarian Institute, 2025

Amazon.com

Publisher’s Description:

In Creative Chaos, journalist and author William Van Wagenen tells the real story behind the U.S. and Israeli origins of Syria’s so-called “civil war” of 2011-2016 which led to the takeover of the country by Hayat Tahrir al Sham (HTS) in 2024.

The book examines the U.S.’s role in instigating an al Qaeda-led insurgency against the Syrian government, in collaboration with regional powers, including Qatar, Turkey, and Saudi Arabia.

About the Author (from The Cradle):

William Van Wagenen is a writer for the Libertarian Institute. He has written extensively on the Syrian war, with a specific focus on the role of US planners in sparking and exacerbating the conflict. William holds a master’s degree in Theological Studies from Harvard University and survived a kidnapping in the Sinjar region of Iraq in 2007.

Polska högernationalister förbjuder konservativa partiet

Det lilla partiet KPP i Polen uppges ha förklarats strida mot den polska konstitutionen. Svenska SKP:s tidning Riktpunkt har i flera artiklar följt den utveckling som lett fram till detta. Googles AI berättar – med en felaktig länk till Polska förenade arbetarpartiet – att Polens konstitutionella domstol i onsdags avgjorde att partiets aktiviteter

“strider mot landets konstitution och beslutade att förbjuda partiet. Förbudet motiveras med att partiets mål och verksamhet är oförenliga med konstitutionen, som förbjuder partier som förespråkar totalitära ideologier som nazism, fascism och kommunism. Domstolen ska nu besluta om att avregistrera partiet, vilket i praktiken innebär att det upphör att existera.”

Google förklarar närmare:

Bakgrund: Försök att förbjuda partiet pågår sedan tidigare. År 2023 infördes ändringar i straffbalken som ger upp till tre års fängelse för att offentligt främja ett kommunistiskt statligt system eller sprida, sälja eller inneha material som syftar till detsamma. Även kommunistiska symboler kan vara föremål för straff om de används för att främja ett totalitärt system.

Domstolens beslut: Domstolen fann att de mål och den verksamhet partiet bedriver är oförenliga med konstitutionen, som förbjuder partier som förespråkar totalitära ideologier.

Konsekvenser: Förbudet leder till att partiet omedelbart måste avregistreras och upphör därmed att existera som officiellt politiskt parti.

Tidigare händelser: Förbudet är ett resultat av en längre politisk process som inletts sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kom till makten. Ett tidigare försök att lagstifta mot kommunistiska symboler och idéer gjordes 2017.”

Det här är, till skillnad från mycket annat som av vänstern beskrivits så, en entydigt fascistisk typ av åtgärd initierad av högernationalistiska PiS. Den ligger visserligen helt i linje med den “liberala demokratins” långa rad av liknande åtgärder alltsedan kalla krigets början. Men det är PiS allena som nu har drivit igenom den, under ledning av presidenten Karol Nawrocki och utan stöd av regeringspartiet KO och Tusk. Det har m.a.o. möjliggjorts av PiS’ i väst så hårt kritiserade tillsättningar av domare, här närmare bestämt i konstitutionsdomstolen, Trybunał Konstytucyjny.

Domaren Krystyna Pawlowiczs motivering att partiets ideologi “goes against the fundamental human values and the traditions of European and Christian civilization” framstår som mycket märkligare och falskare idag än den tidigare skulle gjort. Jag ger ordet till dr Wiki, som hänvisar till vad som ser ut som trovärdiga polska och kinesiska källor:

“Amongst the radical left parties, the KPP has been classified as rather conservative. The party is friendly towards religion, and published an article titled ‘Communists and Catholics – working people – united by a bond of solidarity and fraternity’ in which it argued: ‘It is not that the Communists were and are opposed to Catholics. On the contrary…’. It reasoned that instead of being anti-theist, the Polish People’s Republic was strongly religious in terms of customs, and that the Vatican had authority over the priests on religious matters. It demands a fairer agreement between the Vatican and the Polish state. The KPP spoke against same-sex partnerships, criticizing the political culture of Polish centre-left parties in which ‘the pinnacle of leftism has become the fight for the rights of sexual minorities’. The party argues that centre-left parties are ‘full of people who are wealthy and therefore absolutely uninterested in the fate of the poorer social classes’, and criticized same-sex partnership proposals as ‘a priority for the homosexual lobbies based on the ideology of the European Union’. The Polish Communist Party also argued that ‘who equates the vision of the left with the defence of sexual minorities, feminism, abortion and euthanasia reveals the lack of ideology […], clearly betraying the entire left’. It wrote:

‘Since the early 1990s, the rivalry between political parties, which have failed Polish society in the 21st century, has focused on abortion, religion in schools, crosses in the Sejm and other public places, and more recently, gender and animal rights. These petty bourgeois parties and their leaders argue about this instead of issues that are relevant for a society that has “broken free” from communist “oppression”.’…

In 2025, the party reiterated its position on feminism and the LGBT movement:

‘Our position on LGBT and other issues such as quotas and feminatives [specifikt polskt politisk-korrekt språkfenomen, tycks det som] has remained unchanged for many years. These topics have dominated the activities of organisations and many parties in the West, in our opinion diverting public attention from the real causes of social problems and tensions. […] Everyone should have the right to their own views, including those who do not like people of a different orientation. Currently, even those who express their views on these topics very cautiously are immediately classified as backward, and their words are labelled with the overused term “hate speech”.’”

Tiderna har förändrats. Det politiska sakläget har förändrats. Det är nu KPP som står för den meningsfulla konservatismen. Och även för Europa. Medan PiS verkar för Epstein- och folkmordsatlanticismen.