Mest romantiker
Norstedts, 1981
Baksida:
När Stig Strömholm på våren 1978 gav ut sin första volym med Miniatyrporträtt hälsades den som en stor händelse i det svenska kulturlivet där denna art av lärda essayer hade blivit mycket sällsynt. Men boken var någonting mer än lärd underhållning. “Stig Strömholm är inte bara kvick, underhållande och lärd”, skrev Thure Stenström i Svenska Dagbladet. “Han är i sitt umgänge med vissa viktiga värden också djupt allvarlig.”
Som “en bildad vägledning genom en personlig och rikhaltig boksamling” karakteriserade Madeleine Gustafsson Stig Strömholms första Miniatyrporträtt. Med den nya volymen utökas vägledningen på en serie väsentliga punkter. Bland de viktiga författaröden som Strömholm denna gång tar sig an kan nämnas: Keats, Byron, Chateaubriand och Charles Lamb.
Jan Olof Bengtsson 
Tack för tips.
Är “Dalen”, “Fälten”, “Skogen” bekanta, möjligen? Har aldrig träffat någon som faktiskt läst denna utmärkta trilogi av Strömholm. Har till och med försökt ge bort första delen flera gånger, men har svårt att få någon att nappa och läsa det hela.
Javisst, de är bekanta. Jag äger dem t.o.m. Tyvärr har jag dock bara, för länge sedan, börjat läsa Dalen. Jag har inte kommit utöver Sverige 1972 och de senare politiska och litterära klippböckerna till romanerna och novellerna (diktsamlingen Från ett museum har jag dock läst). Roligt att du läst denna svit, jag har även av andra förstått att den är utmärkt. Har du också läst den senare som utspelas i Sverige i Strömholms livstid (barndom tror jag) och inleds med Tidvarv?
Trevligt att du till och med äger nämnd trilogi! Jag är dock tyvärr ingen kännare i övrigt angående Strömholm, och utöver den nämnda trilogin har jag av honom bara läst en liten skrift i rättslära avsedd för gymnasiebruk (den var för övrigt utmärkt) och romanen “Guvernören”. Den sistnämnda tyckte jag dock inte riktigt höll måttet.
Trilogin som börjar med Tidvarv är alltså läsvärd? Gäller det även Sverige 1972 och Från ett museum enligt din uppfattning?