Marxismen, MAGA och den kommande revolutionen

Mer av sättet att förändra den svenska amerikaniseringen, att förbli amerikaniserad på ett meningsfullt sätt. Inläsning av Maupins förra året utgivna, hittills mest ambitiösa bok Where Is America Going? Marxism, MAGA and the Coming Revolution. Spellista med sex delar:

YouTube-publiceringen möjliggör det utmärkta greppet från inläsaren, Tyler McConnell, medlem i Maupins organisation Center for Political Innovation, att parallellt visa texten, som kontinuerligt rullas fram allteftersom läsningen fortskrider. Föredömligt för klarhet att man vid behov när som helst kan läsa det hörda, och för citat.

Branden i Grenfell Tower: En fallstudie av den nyliberala kapitalismen

Mckay analyserade tidigare i höst slutrapporten från utredningen av branden i Grenfell Tower i London 2017 som dödade över 70 människor och skadade lika många. Rapporten presenterades den 4:e september och fastslog att “a chain of failures across government and the private sector led to Grenfell Tower becoming a death trap”.

Vad han fann rörande de närmare omständigheterna kring detta bör, tror jag, i stor utsträckning upptas som generella lärdomar med relevans för politiken även i andra länder i dagens ohjälpligt dekadenta imperialistiska väst. Han sätter också in det i ett historiskt sammanhang.

Odenplan 24/10

Nej till DCA. Nej till NATO. Nej till USA-imperialismen och dess krig. Nej till Kristers-, Anders- och Åkesson. Claes Ryns paleokonservative amerikanske vän överste Douglas Macgregors tal till Sverige spelas i högtalarna (och jag upptäcker att det tydligen spelades även på en tidigare demonstration, på Medborgarplatsen i september, som jag missade).

Losurdo och västmarxismen

Viktig diskussion om Domenico Losurdos nu till engelska översatta och av Monthly Review Press utgivna bok om västmarxismen mellan Gabriel Rockhill, Radhika Desai och John Bellamy Foster här. Eller kanske snarare utifrån Losurdos bok, eftersom det hela i stor utsträckning vidgar sig till en kollokution mellan dessa tre tänkare om deras egna uppfattningar om västmarxismens och imperialismens allmänna tematik.

Rockhill, som redigerat utgåvan och till det italienska originalet lagt ett tidigare opublicerat föredrag av Losurdo, har givit en lång rad intervjuer och deltagit i många diskussioner med anledning av utgivningen, som återfinns på YouTube, men detta är den hittills bästa.

Putins Valdaj-tal

Mckay analyserar Putins tal på det senaste mötet med Valdaj-klubben 7/11.

Mckay är verkligen paleokommunist. Det innebär att han lätt uppvisar den vanliga post-, etablissemangs- och CIA-västmarxistiska vänsterns väsen, med dess nuvarande distinkta politisk-korrekta och wokeistiska kulturradikala prioriteter och dess faktiska agenda och strategi att därutöver bara direkt eller indirekt stödja Labour, Demokraterna och Socialdemokraterna i väst. Gentemot denna vänster kan han också inta relativt sett distinkta värdekonservativa positioner.

Men i mindre utsträckning än hazianerna i ACP och Maupin i USA. Och han är så absorberad i marxism-leninismens delsanningar att han verkligen tycks uppfatta den, i den form den erhöll i Sovjetunionen före Chrusjtjov, i viss mån kompletterad med maoismen, som en tillräcklig filosofi, en tillräcklig förståelse av verkligheten och livet som helhet. Få positioner kan vara mer felaktiga. En hållbar konservativ socialism kan inte uppnås utan att detta fel avhjälps.

Georgien

Innan jag startade den här bloggen försökte jag på Facebook kort kommentera eller väl framför allt dela andras artiklar och annat om konflikten med Ryssland 2008. Här tror jag att jag bara nämnt Georgien i mina inlägg i samband med Maidankuppen i Ukraina 2014, också bara kort.

Nu belyser Mckay situationen idag (29/10). Som vanligt är för mina syften hans typ av konservativ analys tillräckligt bra för att posta här, även om jag inte är med på allt i hans helhetliga åskådning.

Om konservatismens familjepolitik

Ukrainsk-amerikanska Slava i Chicago, med användarnamnet @ukr_socialist på X (bilden nedan hämtad därifrån), är en av förbindelselänkarna mellan nya ACP (American Conservative Party) och ävenledes ganska nya CPGB-ML (Conservative Party of Great Britain (Marxist-Leninist)). I likhet med Carlos Garrido, ACP:s utbildningsansvarige, har hon medverkat på Alexander Mckays kanal, och hon kommenterar hela tiden flitigt och kunnigt i hans chatt.

Slava beskriver sig som “Wife, Mother, Ukrainian American, ML, ACP”. De senaste dagarna har hon berättat mer om sig själv och sin konservatism:

“ACP is often criticized for the lack of female representation in the party. But who told you that women are craving to rule or lead? We are better at taking care of our children, the elderly, and our communities. We are nurturers by default. Of course, there are exceptions, but generally speaking, women want to be protected by physically stronger men, and there is nothing wrong with that. There are enough women in leadership and membership of the ACP. I have met many amazing ladies at our first convention in Chicago last weekend. Proud to be working alongside them and many amazing male comrades as well!”

“So, according to our critics, women must strive to lead because men can’t understand or represent women properly. Well, guess what? Women who skip family building and motherhood and jump straight into leadership ALSO can’t understand or represent the majority of women. Only those who experience the struggles of pregnancy and maternity can relate to the masses, see where the government fails, and try to address these issues.”

“I am in a leadership position of the party which means I represent interests of the working class women. And I am holding this position not as a diversity hire but based on merit. I’ve embraced the reality, had children and experienced what it means to be a woman in a capitalist society. Now I can serve better using my experiences. And I encourage young women to not get brainwashed by bourgeois feminism, hate men and become childfree cat ladies. It’s not going to serve them well in the long run.”

“Reasons I was called a fascist in the last 24 hours:

– Being feminine/a real woman

– Having children and enjoying motherhood

– Loving to cook healthy, scratch-made meals

– Not fighting with men for power

– Encouraging other women to abandon capitalist feminism, etc.

Yes, I am a traditional woman, and I am a communist – just like millions of Soviet women were. Being traditional doesn’t contradict a revolutionary spirit. In fact, being a mother motivates me to fight harder for the future of my children!”

“In the last couple of days, I was told that there are only two choices for women: to be a trad wife/family-oriented or a girl boss independent lady who can lead and rule. But I believe there is a third option! You can be both! But how can one be family-oriented and dedicated to the party at the same time? It’s not an easy task; it requires intentional effort to create boundaries that allow for quality time with loved ones while also fulfilling commitments to the party. Embracing this balance not only strengthens our resolve but also enriches our perspectives, ultimately enhancing our contributions to both the party and the community. In both spheres, finding harmony fuels our passion and purpose.”

ACP:s styrelsemedlem, brottaren Eddie Liger Smith, kommenterar:

“Based! We are proud to have you as a member and we accept & embrace your cultural values fully! Just as we are tolerant of those who have different family values in our party. The fascist American left claims to be the most tolerant but they have no tolerance for traditional family values.”