När FRA och den s.k. FRA-lagen diskuterades under en typiskt nog kort men i och för sig intensiv period här i Sverige 2008 hade jag ännu inte startat denna blogg. I stället var det i samband med debatten om EUs s.k. datalagringsdirektiv några år senare som jag här skrev om dagens framväxande övervakningssamhälle.
Framför allt försökte jag sätta in frågan i ett större internationellt och historiskt perspektiv, och belysa vad som kunde kallas övervakningssamhällets politiska och ideologiska innebörd och syfte idag. Det finns naturligtvis anledning att påminna om detta efter Edward Snowdens avslöjanden om NSA och PRISM.
Denna innebörd ligger bortom det s.k. ”krig mot terrorismen” (eller vad som åtminstone under Bushs tid kallades så) som antar alltmer motsägelsefulla och absurda drag, bl.a. i det att USA nu öppet stödjer samma terroristgrupper i vissa länder som man bekämpar i andra. Den hänger visserligen samman med detta krig såtillvida som terrorismen i stor utsträckning är en följd av den gamla vanliga destruktiva globalistisk-revolutionära politik som USA gjorts till det huvudsakliga instrumentet för alltsedan Wilson, och som även förklarar motsägelserna i terrorismbekämpningen. Men den döljs också av terrorismargumenten; övervakningen framställs som en enkel fråga om medborgarnas omedelbara fysiska säkerhet.
Alltsedan 911 har det dock blivit uppenbart för allt fler att övervakningssystemen inte bara kan användas utan också har som syfte att användas mot kritiker av och motståndare till den globalistisk-revolutionära politiken. Dess redan flera gånger historiskt förverkligade inhumana och totalitära potential får alltmer sofistikerade teknologiska redskap till sitt förfogande. Det är detta debatten borde handla om, även i Sverige.
Problemet med datalagringsdirektivet
Stoppa datalagringsdirektivet!
Datalagringsdirektivet efter bordläggningen
Jan Olof Bengtsson 