Olle Bengtsson

Kjölstad delar första delen av en viktig ny diskussion mellan Alain Soral och Dugin, varvid jag inser att jag alltför litet uppmärksammat den förre. Hittills har två delar publicerats på YouTube:

00:00 – Teaser. 01:02 – Comment comprendre le monde moderne? Différences entre les États-Unis et la Russie. 04:00 – Ennemis à droite et à gauche. Trump, Poutine et Xi Jinping. 08:00 – La voie de la tradition. Qu’est-ce qui empêche Trump? 12:18 – Les problèmes de la politique étrangère de Trump. Le principal problème de l’Amérique. 13:42 – À propos du fascisme actuel. Nationalisme et empire. 16:14 – L’idéologie du trumpisme. 19:49 – Comment éviter la Troisième Guerre mondiale. À propos du marxisme actuel et culturel. 21:30 – À propos du vocabulaire et du lexique unique.

00:00 – Teaser. 00:52 – Dans la partie précédente. 02:01 – Pourquoi la Russie – Techoon? [?!] Historique du concept. 06:29 – Regarder le catégon [!] dans l’Ouest moderne. 08:34 – LGBT comme arme de l’Occident. La lutte d’Alain Soral contre les lesbiennes, gays, bisexuels et transgenres 10:30 – La reprise économique de la Russie et ses risques. La priorité du spirituel sur le matériel. 12:46 – Modèle anglo-saxon de liberté. Une nouvelle lutte des classes. 15:41 – Pourquoi la France devrait être un allié de la Russie et de la Chine. Une grande tromperie des Anglo-Saxons. La relation entre les cultures russe et française. 20:50 – Le départ de Trump du protestantisme. Le Lobby juif en France. 22:50 – Comme la culture russe a été relancée dans la période soviétique d’après-guerre.

När jag säger att diskussionen är viktig betyder det givetvis inte att allt som sägs i den bör hållas med om (inte bara inte allt av Dugin, utan inte heller allt av Soral, och delvis av samma skäl). Den är viktig därför att den på samtidssymptomatiskt sätt behandlar centrala frågor utifrån kritiska perspektiv som är nödvändiga att förstå och beakta. Men förvisso innehåller den därmed även en del avgörande punkter som måste instämmas i, punkter som rör det essentiella i vad jag skulle vilja kalla en konservativ socialism.

Alain Soral

Aaron Good, författare till American Exception: Empire and the Deep State (2022), diskuterar utförligt den komplexa frågan om USA:s och Israels relativa betydelse för atlantimperiets Mellanösternpolitik med välkände Lawrence Wilkerson och åtminstone för mig mindre kände Gary Vogler, författare till Israel, Winner of the 2003 Iraq Oil War: Undue Influence, Deceptions, and the Neocon Energy Agenda (2024). En rad hemska och för mig tidigare oklara förhållanden och detaljer, inte minst rörande oljan och energin, behandlas.

“Lawrence Wilkerson and Gary Vogler join us to discuss and answer the question: Who controls US foreign policy in the Middle East – the US or Israel/Zionism? Lawrence Wilkerson is a retired US Army Colonel and former chief of staff to US Secretary of State Colin Powell. Gary Vogler is a retired US oil executive and served in Iraq as the senior oil advisor to General Jay Gardner and Paul Bremer after the 2003 Iraq War.”

Norton diskuterar vad som framstår som Indiens förändrade hållning, sådan den kom till uttryck på SCO-mötet.

Beskrivning av avsnittet:

The US government has long tried to divide China, India, and Russia, but Washington’s aggressive actions have only brought them together. Donald Trump’s tariffs, in particular, angered Indian PM Modi, who visited the Chinese city Tianjin for the 2025 Shanghai Cooperation Organization (SCO) summit, where the Eurasian countries deepened their relations. Ben Norton analyzes the important results of this historic meeting, and how the US empire’s aggression has blown back.

Topics

0:00 US imperial overstretch 1:25 China, Russia, India unite 3:38 Shanghai Cooperation Org (SCO) summit 4:48 Global Governance Initiative 6:50 New multipolar order 8:08 Members of SCO 9:29 Population of SCO 10:07 Economy of SCO 11:01 US empire seeks to divide Eurasia 12:49 Trump attacks India 13:37 Donald Trump’s tariffs 14:52 India moves closer to China 16:23 Views India and China share 18:59 Modi meets with Xi Jinping 21:33 US war hawks are furious 22:02 (CLIP) John Bolton on India-China ties 23:20 US war hawks are furious 24:05 (CLIP) Jake Sullivan on India-China ties 25:17 USA alienates its “allies” 25:53 Trump makes China great again (川建国 Chuan Jianguo) 26:50 Trump accelerates US imperial decline 29:09 Dedollarization 30:48 CBDCs 32:42 Dedollarization 33:30 China proposes SCO development bank 33:48 SCO Tianjin Declaration 35:51 Need for UN reform 40:20 Multipolarity 41:07 International financial system 42:53 Xi Jinping’s speech 46:43 Open-source artificial intelligence (AI) tech 47:38 Oppose the new cold war 48:15 Global South vision of multipolar world 50:45 Outro

Några dagar före SCO-mötet gjorde Glenn Diesen en viktig intervju med indiske veterandiplomaten M. K. Bhadrakumar om Indiens nya orientering och dess orsaker.

CGTN Europe

“China held a grand gathering in Beijing’s Tian’anmen Square on Wednesday to commemorate the 80th anniversary of the victory in the Chinese People’s War of Resistance against Japanese Aggression and the World Anti-Fascist War.

President Xi Jinping delivered a speech and oversaw a military parade which proceeded in two steps: a military review by Xi and a march-past of troops.

A total of 61 foreign heads of state and government, high-level representatives of relevant countries, heads of international organizations and former political dignitaries were present at the commemorative event.

Before the beginning of the gathering, Xi ascended the Tian’anmen rostrum and shook hands with war veterans attending the event.

Standing beside Xi on the Tian’anmen Rostrum were Russian President #VladimirPutin and #KimJongUn, top leader of the Democratic People’s Republic of Korea, along with more than 20 other foreign leaders.”

Den första delen av filosofen vid Villanova University utanför Philadelphia Gabriel Rockhills länge omtalade och med stort intresse emotsedda trilogi om västmarxismen utkommer, meddelar han, i december på Monthly Review Press, och kan nu förbeställas.

Rockhills många nättillgängliga presentationer under de senaste åren har visat att hans tänkande saknar vad jag skulle vilja kunna kalla en värdekonservativ dimension, det som vi kan urskilja aspekter av hos en Michéa i Frankrike och som i USA Maupin, Haz och andra nu sedan ganska länge mer eller mindre förstått nödvändigheten av. Det gör att han fullständigt saknar förståelse av de djupare, åskådningsmässiga dimensionerna av marxismkritiken och antikommunismen, d.v.s. de som inte är reducerbara till kapitalismens elementära, råa funktion. I själva verket uppvisar han till skillnad från de övriga nämnda vissa drag av det som kom att utmärka den marxism – och därur utvecklade postmarxism – han kritiserar, en av de saker som Haz tagit fasta på i sitt dock alldeles för långtgående förkastande av honom.

Men det bidrag som i stället måste identifieras som värdefullt är hans detaljerade vidareutveckling av framför allt Domenico Losurdos typ av analys av framväxten av, orsakerna till och krafterna bakom den “kompatibla vänster”, den kapitalets vänster, som till slut helt enkelt övergick i postmarxismen och kom att bli den nästan totalt dominerande under den nyliberala, unipolära atlanthegemonins era: den politiska korrekthetens och wokeismens överbyggnadsvänster, som pophögern uppfattar som “kulturmarxismen”.

ACP:s och Infrareds Haz förmår inte göra rättvisa åt detta arbete, och det beror, som det tycks, främst på att han har en faiblesse för bl.a. Žižek, som Rockhill avfärdar som “kapitalismens hovnarr”. Ingenting tyder på att Haz behärskar franska, och han har inte som Rockhill i många år studerat under just vad som i USA simplistisk-karaktäristiskt nog sedan länge kommit att kallas den “franska teorins” ledande figurer i Paris, och där publicerat åtskilligt på franska. Ändå inte bara försvarar han distinkta temata i denna teori, utan menar sig kunna sätta sig till doms över Rockhills bristande förståelse för dess specifikt europeiska drag.

Det framstår inte som i allo övertygande, men mer finns förvisso att säga om hans argument rörande just Žižek och Rockhills förståelse av denne. För Haz har såtillvida utan tvekan rätt, som Rockhill i detta sammanhang inte närmare ingår på Žižeks egentliga och specifika tänkande och helhetskaraktären av hans verk, utan mest tar fasta på enskilda politiska uttalanden och ställningstaganden.

Att Rockhill gör så får sin förklaring i hans biografi och därur följande psykologi, motivationen för hans nuvarande arbete. Han är inte längre intresserad av Žižeks eller den franska teorins inre intellektuella värld i sig, bortom de politiska samband han upptäckt. Hans hela framtoning är den av en man som är förkrossad över att i många år ha låtit sig vilseledas av den teori som han egentligen på annat sätt än Haz är direkt förtrogen med, men som han kommit att inse i det väsentliga är en förlängning och variation av det äldre imperialistiska indoktrineringskriget och dess manipulerade radikalism. Allt Rockhill säger andas dåligt samvete över detta, ett skuldmedvetande, en överväldigande ånger.

Detta trauma är alltså den uppenbara drivkraften bakom hans forsknings omorientering. Han förskräcks över vad han bidragit till att ställa till med, vad han förstört, och vill nästan desperat motverka vad han uppfattar som effekterna av även sitt alldeles egna tidigare arbete, förhindra den katastrof han nu ser att de kommer leda till om de inte elimineras. Det är ett intressant och hittills ovanligt fenomen.

Förlagets beskrivning:

Who Paid the Pipers of Western Marxism? offers a crash course in the history of imperialist propaganda, as well as in the Marxist method for analyzing culture and ideology. Author Gabriel Rockhill demonstrates the explanatory and transformative superiority of a dialectical and historical materialist approach, while elucidating how the world of ideas is a crucial site of class struggle. He then engages in a meticulous counter-history of the Frankfurt School – which made a foundational contribution to Western Marxism – by situating it within the global relations of class struggle and the imperialist war on actually existing socialism. With the explicit and direct backing of powerful elements in the capitalist ruling class and the world’s leading imperialist state, the Frankfurt School developed a widely promoted form of compatible critical theory as an ersatz for dialectical and historical materialism. The volume concludes by bringing to the fore the positive project that serves as the guiding methodological framework for the work as a whole: a thoroughly anticolonial and anti-imperialist Marxism dedicated to building socialism in the real world. Drawing on extensive archival research to pull back the curtain on ruling class machinations, Rockhill’s book elucidates how the intellectual world war on the socialist alternative has sought to shore up and promote a “compatible left” intelligentsia while misrepresenting, maligning, and trying to destroy the revolutionary left.

Gabriel Rockhill och CIA-vänstern