Föredrag av Claes G. Ryn

Trevlig kväll på Heimdal igår med bl.a. föredrag av Claes Ryn på temat ‘Eliternas förfall: Från moral och kultur till oligarki och manipulation’. Bilden dock från ett tidigare seminarium där Ryn introduceras av den utmärkte och mycket saknade Per Ericson. De som inte känner till dessa rekommenderas att gå till länksidan. Se där också National Humanities Institute, Humanitas och Academy of Philosophy and Letters.

2 Responses to “Föredrag av Claes G. Ryn”


  1. 1 Jessika Kaganovitj August 16, 2011 at 8:51 am

    Kort reflektion angående skillnad mellan svensk (?) och rysk kulturelit…

    I det här landet får vi skrika ut överallt Idrottseliten!!! Men ett enda ord om kulturelit (ja vilken nuförtiden?) får svenska “jämlikhetsfanatiker” att gå i taket!!! I Ryssland är det på annat sätt, där talas det om kulturelit och får finnas en sådan, men här. Nej! Det är något fult

    Och även om den ryska kultureliten inte tillfredställer det ryska folket, så drömmer folket fortfarande om en andlig kulturelit, det finns en längtan till något Högre och det goda. Och det finns en ständigt pågående diskussion. Det finns högre ideal. I väst finns nästan ingen dualistisk syn, platt platt platt… men i Ryssland vet folk fortfarande att även om de inte lever enligt högre ideal, så har de en längtan till det. Det finns alltså en efterfrågan efter en högre andlig kultur, en kulturelit.

    Trots Sovjettiden så levde de stora ryska författarna kvar hos folket och i skolorna i allra högsta grad, I skolor lästes Tolstoy, Pushkin, Lermontov etc.. och moral och det högsta goda diskuterades, en viktig del av utbildning, vilket innebär att ett kristet budskap kanske mer än i dag gavs till barnen, och för barnen har sagorna lästs även under Sovjettiden av varje förälder, och enligt tradition har barn lärt sig recitera de stora författarnas dikter, och Mosfilm har producerat sååå många vackra barnfilmer med dessa sagor, som ger detta budskap, de gamla folksagornas, det högsta goda, etik och moral. Ja, det är vad min ryske man är uppfostrad med, och tack och lov till viss del våra barn…

    Dessa författare förde vidare ett muntligt kanske urgammalt arv genom att skriva ner dessa sagor. Och den ortodoxa kyrkan levde kvar, dock självklart förtryckt…men kanske mer mystik än idag…Idag tyvärr, översköljs Ryssland av såå mycket låg västerländsk kultur, får bara hoppas de överlever det. Men de ryska sagorna och författarna finns ändå kvar. I Sverige kan man ju fråga vilken unge som helst…är det någon som hört talas om våra stora giganter på 1800-talet??? Jag tror att därav skillnaden, för tala med nästan vem du vill i Ryssland, så kan du finna djup och en sorts mystik…så upplever jag det. 🙂

    • 2 Jan Olof Bengtsson August 16, 2011 at 10:30 am

      Fantastiskt Jessika, tack!


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Jan Olof Bengtsson D.Phil. (Oxon.)

Musae

Recent Comments

Viktor on En självständig europeisk…
Jan Olof Bengtsson on Den politiska kulturens k…
How To Properly Unde… on The Face of Global Modern…
Shiv Singha on Behovet av ett Bhaktivedantasä…
Kristo Ivanov on Ryszard Legutko: The Demon in…
Jan Olof Bengtsson on Hegel och panteismen
Engelbrekt on Alice Teodorescu
Jan Olof Bengtsson on The Mythology Discussion
Krishna Kshetra Swam… on The Mythology Discussion
Tyrgils Saxlund on Hegel och van der Heeg
Jan Olof Bengtsson on Dylan och akademien
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Non serviam! on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi