Wilhelm Ljungberg

Ljungberg, Nils Wilhelm, lärare, filosof, f. 19 apr. 1818 i Åmål, d. 14 juli 1872 i Hellekil, Värmland, student i Uppsala 1837 och filos. doktor där 1851, utnämndes 1853 till lektor i latin vid Göteborgs latinläroverk. L. var en djärf textkritiker och intresserad boströmian, som genom ett föredrag i maj 1861 om teologiens och filosofiens olika synpunkter för att bestämma de religiösa trosformerna och sina uttalanden om Krist. gudom framkallade en liflig polemik, på grund hvaraf Göteborgs domkapitel, hvars led. han var, anmälde honom hos K. M:t och större delen af stiftets prästerskap petitionerade om, att L. skulle skiljas från konsistoriet och eventuellt äfven från lektoratet. K. M:t afvisade dessa framställningar. L:s hårda strid för sin öfvertygelse uppkallade till hans hjälp V. Rydberg, som då skref “Bibelns lära om Kristus”.

Ugglan

goteborgs-latinlaroverk-002

Göteborgs latinläroverk

Wikipedia har en ovanligt bra artikel om Ljungberg med bl.a. följande innehåll:

Nils Wilhelm Ljungberg, född 19 april 1818 i Åmål, död 14 juli 1872 på Eriksbergs herrgård sydväst om Karlstad, var en svensk bibelforskare och språkman. Han avled hemma hos sin syster Johanna Charlotta Ljungberg och dennes make lantmätaren Anders Norström (föräldrar till filosofen Vitalis Norström)…

Ljungberg disputerade år 1851 i Uppsala på avhandlingen Chronologisk granskning af den babyloniska, israëlitiska och aegyptiska historien efter källorna. Under åren 1853–1866 tjänstgjorde han som lektor i latin vid Göteborgs latinläroverk, och blev 1854 ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället. På grund av sjukdom blev han 1866 tvungen att dra sig tillbaka från sin lektorstjänst och ägnade resten av sitt liv åt privatforskning. Han efterlämnade åtskilliga vetenskapliga undersökningar i manuskript, varav flera postumt publicerades av vännen Fredrik Wulff (Chronologie de la vie de Jésus 1878, De romerska kejsarnas kronologi från Caesar till Domitianus 1918, Die hebräische Cronologie von Saul bis zur babylonischen Gefangenschaft 1922)…

Ljungberg var aktiv som tidningsdebattör och väckte år 1861 stor uppmärksamhet genom sin offentliga kritik av kyrkans förstelnade och ortodoxa kristendomssyn. Han ville återge kristendomen sin ursprungliga renhet enligt Kristi budskap i Nya Testamentet. Denna kritik mot Treenighetsläran ledde till namninsamlingar mot honom från stiftets prästerskap, och aktioner för att få honom avsatt som lektor från biskop samt domkapitel, där han var ledamot. Den s.k. Ljungbergska striden inspirerade Viktor Rydberg att skriva Bibelns lära om Kristus 1862. Att även vännen och blivande filosofen Pontus Wikner tog starka intryck av Ljungbergs personliga mod och skarpsinniga kritik, framgår av hans bevarade dagböcker…

Ljungberg arbetade även under många år med en textkritisk bearbetning eller s.k. “rentvagning” av delar av Horatius och Livius diktverk, som inte bara ansågs vittna om Ljungberg stora kunskap om ämnet och djärva slutledningsförmåga, utan även gav honom ett rykte som vetenskaplig “vilde”. (Horatii Carmina Lyrica utgavs i Karlstad 1872.) Han var själv en skarp och fruktad debattör och kritiker i bl.a. Handelstidningen och kulturtidskriften Framtiden.

0 Responses to “Wilhelm Ljungberg”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Musae

Recent Comments

Kristo Ivanov on Ryszard Legutko: The Demon in…
Jan Olof Bengtsson on Hegel och panteismen
Engelbrekt on Alice Teodorescu
Jan Olof Bengtsson on The Mythology Discussion
Krishna Kshetra Swam… on The Mythology Discussion
Tyrgils Saxlund on Hegel och van der Heeg
Jan Olof Bengtsson on Dylan och akademien
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Non serviam! on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…
Andreas Bragd on Dharma Pravartaka Acharya…
Johan on Dharma Pravartaka Acharya…
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…
mirotanien on Dharma Pravartaka Acharya…

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi