Simon O. Pettersson recenserar Svante Nordins nya biografi över Sven Stolpe i Samtiden, under rubriken ‘Kulturradikalismens mest ettrige kritiker’:
“Det har länge saknats en heltäckande biografi över den svenska kulturpersonligheten Sven Stolpe (1905-1996), och vem kunde vara bättre skickad att fylla denna lucka än idéhistorikern Svante Nordin i Lund?
Nordin som bland mycket annat givit oss ett inkännande porträtt av Fredrik Böök och flera utmärkta böcker om svensk filosofihistoria. Hans nya biografi Sven Stolpe – blåsten av ett temperament (Atlantis 2014) är verkligen välkommen.
Sven Stolpe
På sätt och vis kan man förstå att det har dröjt. Sven Stolpe tillhör, med sina över hundra böcker och oräkneliga antal artiklar, våra absolut mest produktiva författare. Hans företag och strävanden var så mångskiftande att det är svårt att få någon överblick. Nordin rädes, såsom van syntetiker och mycket flitig läsare, dock inte sådana uppgifter, utan han har försökt att skriva en traditionell biografi från vaggan till graven, där såväl Stolpes personliga som intellektuella liv beskrivs.
Det är en mycket angelägen uppgift, för Sven Stolpe intog en unik ställning i Sveriges kulturliv under efterkrigstiden. Som en allestädes närvarande, frän och polemisk kritiker av kulturetablissemangets kulturradikalism, försvarade han nästan ensam en front, som de flesta sedan länge övergivit.” Läs mer
Jan Olof Bengtsson 
Recensenten blandar samman Oxfordrörelsen (J.H. Newman & al.) med Oxfordgrupprörelsen.
Ja. Det är mycket vanligt.
Sven-Olav Back: stort tack för rättelsen. De har mycket för sig i Oxford.
Jag har nu läst Nordins bok med stort intresse och den har gett mig nya kunskaper om Stolpe, som jag ändå studerat genom åren. Den rekommenderas till läsarna av denna blogg – Nordin är läsvärd och läsbar.
Och så kan man läsa Stolpe, hans essäer, hans memoarer (ibland skrönor), hans litteraturhistoria, hans helgonbiografier, hans Kristinaböcker, hans romaner. Jag har ställt mig frågan varför inga unga litteraturvetare kastat sig över detta rika stoff. De skriver om allt mellan himmel och jord av mindre intresse – den intresserade kan gå igenom doktorsavhandlingarna i Samlaren varje år – men inte finns Stolpe med.