Jan Olof Bengtsson

När jag postade F.J. Nordstedts (Christian Braws) essäsamling I Sverige från 1985 i referens-kategorin på nationaldagen härom året lovade jag återkomma med några excerpter. Här är en:

“Att höra till ett folk, att ha en nationalitet, det är att ha erfarenheter och upplevelser gemensamma med sitt folk. Att vara svensk, det är att ha upplevt den svenska sommaren i all dess härlighet, det är julottemorgonen, det är studentexamen. Det är att ha varit finklädd i skolavslutningen och ha sett solen gå ned över skogsbrynet, det är att ha tänt adventsljusstaken och läst Elsa Beskow och sett kungen. Det är att ha gått över en kaserngård och stått vid en grav. Men har inte de flesta folk samma upplevelser? Visst är det så. Mönstren är likartade, men i varje folk har de sin särskilda nyans. Det är att ha upplevt denna nyans och att ha upplevt den tillsammans som gör att ett folk är mer än en summa individer. Det tycks vara med ett folk som med ett hem. Det har ting som syns likgiltiga eller till och med fula för andra. Men vi har upplevt något tillsammans med dessa ting, och därför talar de till oss på ett sätt som en utomstående inte kan förstå.”  ‘Nationalitet’, s. 146.