Höglund sökte medla mellan Ture Nerman och Kata Dalström i religionsfrågan, och kom därmed att inta en ståndpunkt som representerade en avvikelse från Kominterns linje. Den av hans dotter Gunhild skrivna fjärde delen av hans memoarer ger en klar bild av den tidiga Sovjetunionens fullständigt verklighetsfrämmande ateistiska och materialistiska fanatism, representerad av Zinovjev, och därmed väl kanske av den efter den allmänna ryska centraliseringsfrågan näst viktigaste orsaken till brytningen mellan Höglund och Komintern.
Gunhild Höglund inkluderar in extenso faderns karaktäristiska och vitt spridda och översatta artikel ‘Kommunism och religion’, först publicerad i Politiken 1923. Noteras bör att för Höglund denna socialistiska religionsdebatt inte bara rörde kristendomen, eller kristendomen som representerad av statskyrkan, utan religionen i mer allmän mening. Och huvudorsaken till detta var väl i sin tur att Dalström själv var teosof och buddhist.
Jan Olof Bengtsson 