Den här låten gör mig nostalgisk, fastän det borde vara en omöjlighet. Jag hörde den första gången i vuxen ålder, när Genesis Archive dök upp. Den tillhör inte något förlorat förgånget, eftersom den är lättare att lyssna på än någonsin. Det finns ingen märkvärdig händelse i livet att hänga upp den på. Likväl gör den mig nostalgisk.
Den är så förbaskat vacker och oskuldsfull. Den bär på sin rygg längtan efter en enkel, pastoral idyll, kanske förfluten, kanske tidlös.
Jan Olof Bengtsson 
Den här låten gör mig nostalgisk, fastän det borde vara en omöjlighet. Jag hörde den första gången i vuxen ålder, när Genesis Archive dök upp. Den tillhör inte något förlorat förgånget, eftersom den är lättare att lyssna på än någonsin. Det finns ingen märkvärdig händelse i livet att hänga upp den på. Likväl gör den mig nostalgisk.
Den är så förbaskat vacker och oskuldsfull. Den bär på sin rygg längtan efter en enkel, pastoral idyll, kanske förfluten, kanske tidlös.