Nej till DCA. Nej till NATO. Nej till USA-imperialismen och dess krig. Nej till Kristers-, Anders- och Åkesson. Claes Ryns paleokonservative amerikanske vän överste Douglas Macgregors tal till Sverige spelas i högtalarna (och jag upptäcker att det tydligen spelades även på en tidigare demonstration, på Medborgarplatsen i september, som jag missade).
Viktig diskussion om Domenico Losurdos nu till engelska översatta och av Monthly Review Press utgivna bok om västmarxismen mellan Gabriel Rockhill, Radhika Desai och John Bellamy Foster här. Eller kanske snarare utifrån Losurdos bok, eftersom det hela i stor utsträckning vidgar sig till en kollokution mellan dessa tre tänkare om deras egna uppfattningar om västmarxismens och imperialismens allmänna tematik.
Rockhill, som redigerat utgåvan och till det italienska originalet lagt ett tidigare opublicerat föredrag av Losurdo, har givit en lång rad intervjuer och deltagit i många diskussioner med anledning av utgivningen, som återfinns på YouTube, men detta är den hittills bästa.
I samband med valet i Moldavien nyligen kastade Mckay en blick på detta land, vars politik jag tror att jag själv aldrig kommenterat.
Mckay analyserar Putins tal på det senaste mötet med Valdaj-klubben 7/11.
Mckay är verkligen paleokommunist. Det innebär att han lätt uppvisar den vanliga post-, etablissemangs- och CIA-västmarxistiska vänsterns väsen, med dess nuvarande distinkta politisk-korrekta och wokeistiska kulturradikala prioriteter och dess faktiska agenda och strategi att därutöver bara direkt eller indirekt stödja Labour, Demokraterna och Socialdemokraterna i väst. Gentemot denna vänster kan han också inta relativt sett distinkta värdekonservativa positioner.
Men i mindre utsträckning än hazianerna i ACP och Maupin i USA. Och han är så absorberad i marxism-leninismens delsanningar att han verkligen tycks uppfatta den, i den form den erhöll i Sovjetunionen före Chrusjtjov, i viss mån kompletterad med maoismen, som en tillräcklig filosofi, en tillräcklig förståelse av verkligheten och livet som helhet. Få positioner kan vara mer felaktiga. En hållbar konservativ socialism kan inte uppnås utan att detta fel avhjälps.
Mckay diskuterar den nya brittiska budgeten härom veckan, och sätter in den i dess större sammanhang.
Mckay bjuder för tredje gången in Garrido till samtal. Den nya konservativa rörelsen konsolideras i anglosfären.
Carlos Garrido och den amerikanska konservativa revolutionen
Innan jag startade den här bloggen försökte jag på Facebook kort kommentera eller väl framför allt dela andras artiklar och annat om konflikten med Ryssland 2008. Här tror jag att jag bara nämnt Georgien i mina inlägg i samband med Maidankuppen i Ukraina 2014, också bara kort.
Nu belyser Mckay situationen idag (29/10). Som vanligt är för mina syften hans typ av konservativ analys tillräckligt bra för att posta här, även om jag inte är med på allt i hans helhetliga åskådning.
Ukrainsk-amerikanska Slava i Chicago, med användarnamnet @ukr_socialist på X (bilden nedan hämtad därifrån), är en av förbindelselänkarna mellan nya ACP (American Conservative Party) och ävenledes ganska nya CPGB-ML (Conservative Party of Great Britain (Marxist-Leninist)). I likhet med Carlos Garrido, ACP:s utbildningsansvarige, har hon medverkat på Alexander Mckays kanal, och hon kommenterar hela tiden flitigt och kunnigt i hans chatt.
Slava beskriver sig som “Wife, Mother, Ukrainian American, ML, ACP”. De senaste dagarna har hon berättat mer om sig själv och sin konservatism:
“ACP is often criticized for the lack of female representation in the party. But who told you that women are craving to rule or lead? We are better at taking care of our children, the elderly, and our communities. We are nurturers by default. Of course, there are exceptions, but generally speaking, women want to be protected by physically stronger men, and there is nothing wrong with that. There are enough women in leadership and membership of the ACP. I have met many amazing ladies at our first convention in Chicago last weekend. Proud to be working alongside them and many amazing male comrades as well!”
“So, according to our critics, women must strive to lead because men can’t understand or represent women properly. Well, guess what? Women who skip family building and motherhood and jump straight into leadership ALSO can’t understand or represent the majority of women. Only those who experience the struggles of pregnancy and maternity can relate to the masses, see where the government fails, and try to address these issues.”
“I am in a leadership position of the party which means I represent interests of the working class women. And I am holding this position not as a diversity hire but based on merit. I’ve embraced the reality, had children and experienced what it means to be a woman in a capitalist society. Now I can serve better using my experiences. And I encourage young women to not get brainwashed by bourgeois feminism, hate men and become childfree cat ladies. It’s not going to serve them well in the long run.”
“Reasons I was called a fascist in the last 24 hours:
– Being feminine/a real woman
– Having children and enjoying motherhood
– Loving to cook healthy, scratch-made meals
– Not fighting with men for power
– Encouraging other women to abandon capitalist feminism, etc.
Yes, I am a traditional woman, and I am a communist – just like millions of Soviet women were. Being traditional doesn’t contradict a revolutionary spirit. In fact, being a mother motivates me to fight harder for the future of my children!”
“In the last couple of days, I was told that there are only two choices for women: to be a trad wife/family-oriented or a girl boss independent lady who can lead and rule. But I believe there is a third option! You can be both! But how can one be family-oriented and dedicated to the party at the same time? It’s not an easy task; it requires intentional effort to create boundaries that allow for quality time with loved ones while also fulfilling commitments to the party. Embracing this balance not only strengthens our resolve but also enriches our perspectives, ultimately enhancing our contributions to both the party and the community. In both spheres, finding harmony fuels our passion and purpose.”
ACP:s styrelsemedlem, brottaren Eddie Liger Smith, kommenterar:
“Based! We are proud to have you as a member and we accept & embrace your cultural values fully! Just as we are tolerant of those who have different family values in our party. The fascist American left claims to be the most tolerant but they have no tolerance for traditional family values.”
Also called “eejits”. George Galloway:
Haz Al-Din, nu företrädare för nya American Conservative Party, sammanfattar på X konservatismens invandringspolitik. Relevansen även för Europa är uppenbar. Sammanfattningen visar tydligt varför populistnationalismen är meningslös och överspelad, i alla fall om syftet verkligen är att lösa invandringens och mångkulturens problem. Ja hur den bara förvärrar dem genom sitt stöd för den antikonservativa höger som är deras främsta orsak.
“First, if they seized power, Communists would restrict all unilateral global immigration. No Communist state in history had ‘open borders’.
Immigration would be restricted to countries with bilateral economic agreements to ensure that it is rational and harmonious with national economic plans.
Additionally, cultural differences would carefully be taken into account so as to not produce scenarios of misunderstanding, conflict and confusion that inflame national, ethnic or religious tensions.
This is how, practically, all Communist states dealt with immigration. Carefully and extremely controlled.
Under socialist economic planning, spontaneous and unrestricted mass immigration is impossible.
The flow of labor, the settlement of populations, and the patterns of life cannot be treated as a ‘free for all’ when your economy is actually planned in a rational way.
But at the same time, Communists reject antagonizing immigrants under the current capitalist system. Here are the reasons:
1) Strategically, it makes no sense to give your enemies – the capitalist ruling class – a free base of support.
By demonizing immigrants, you drive them into the arms of your enemy. The enemy should always be divided, never given the chance to unite on any basis.
2) It is fruitless. The same cannibal frenzy and instincts that lead people to demonize immigrants will eventually lead to cannibalism and division within the ranks of the national working class. Especially in multi-ethnic countries like America.
Division within our own ranks cannot be tolerated and must be stamped out ruthlessly.
Prioritizing the issue of immigration only builds a movement that is focused on immigrants themselves – not any actual institutional or state policy.
We can see that anti-immigrant politics never actually changes the policy. Look at Meloni in Italy. Trump also didn’t ‘build the wall’.
It just whips up duped and distracted idiots into supporting the system.
To change any state policy one must have an impersonal, wise, and collected view. Anti immigrant hysteria is not conducive to this.
3) It reinforces national chauvinism in the context of US imperial policy. By demonizing Haitian immigrants for example, consensus is built for more US-led intervention into Haiti.
It is also hypocritical and unprincipled to forego responsibility your own government has in enforcing the same global imperialist system that devastates and enslaves other countries, leading to huge refugee populations and economic migrations.
To oppose immigration policy while supporting the US global system is a violation of one’s own national honor. It is craven, hypocritical, and morally bankrupt.
4) It mistakes the cause for the effect. The chief cause of mass migration is to import a class of foreign slaves so as to enforce the dismantlement of the native power of Labor.
But the domestic cost of labor has only risen so immensely because rentier parasites have driven up the cost of living to an extraordinary degree. This has led to de-industrialization on a mass scale.
Mass immigration is not the chief cause of the destruction of the power of Labor- but a symptom of it.
Therefore, the focus should be based more on the root cause, which is the domestic struggle for economic sovereignty and emancipation from debt slavery.
The more Americans face economic pressure, the more they will be whipped into a frenzy looking for people to hate and to blame. The more resentment will increase.
Communists, while having the correct, realistic and wise position on mass immigration and its root causes, will not lower themselves to this frenzy of stupidity and cannibalism – or somehow confuse it for a principled opposition to the policy of mass immigration.”
Alltså fortfarande: konservatismen mot det globalimperialistiska etablissemang som nu alltmer är tvunget att stödja sig på populistnationalisterna och fascisterna, som å sin sida villigt ställer sig i dess tjänst som en del av systemet.
Hade populistnationalisterna, som det ett tag såg ut som om de skulle kunna, drivit en egen, självständig linje av en ny socialkonservatism på nationell grund, tydligt skild från både systemetablissemangets och den skenoppositionella fascismens, och utifrån denna plattform från den borgerliga högern vunnit över seriösa och genuina konservativa av det meningsfulla slag som vill stå för överordnade värden, hade det varit en sak. Det är en annan sak när de visar sig vara endast vad Haz kallar lurade och förvirrade idioter.
Frågan nu för etablissemanget (som givetvis består även av vänstern, det hade inte gjort någon skillnad om populistnationalisterna allierat sig med den i stället, den är nästan bara en opinionsmässigt nödvändig alternativ förpackning av monopolfinanskapitalets regim) är hur det ska kunna fortsätta genomföra den fascism i sak som systemets – inklusive invandringspolitikens – överlevnad kräver, och samtidigt upprätthålla bilden av att detta är den “liberala demokratin”.
