En del av ett svar jag nyligen skrev till min kunnige kommentator Kalle – också en allmänt flitig nätkommentator och -debattör – bör, känner jag, utvecklas till ett separat inlägg eftersom det rör en punkt där missförstånd måste förhindras.
Det var nödvändigt, när Kalle vänligen berömde mina idéhistoriska inlägg, att påpeka att vissa av dem, nämligen den serie som behandlar personbegreppets historia och närliggande och för detta betydelsefulla andra begrepp och större åskådningsmässiga sammanhang, inte är resultatet av någon som helst idéhistorisk originalforskning. Dessa inlägg innehåller bara kommentarer uppbyggda kring mina gamla anteckningar om och excerpter från sekundärlitteratur på detta område.
En del av primärmaterialet är jag naturligtvis förtrogen med – här finns många allmänna klassiker och naturligtvis också mindre allmänt kända verk som dock historiskt intresserade filosofer och filsofiskt orienterade historiker och idéhistoriker läser – och en del direkta hänvisningar till dem förekommer. Men för det mesta använder jag föreliggande studier, andras äldre och nyare forskning.
De utförliga anteckningar jag utgår från och bearbetar tillkom vid det bakgrundsstudium av personbegreppet som jag bedrev innan och parallellt med min egen egentliga forskning om personalismen som endast täcker de senaste två-tre århundradena. En del av dem presenterades och diskuterades som seminarietexter i Lund.
Det enda originalbidraget i serien om personbegreppets historia alltifrån antiken återfinns i mina kommentarers filosofiska och mer allmänna historiska tolkning och reflexion. Det är ett blygsamt bidrag, men jag ser serien och dess nya användning av mina gamla anteckningar som ett sätt att uttrycka en del historiska och filosofiska poänger som är viktiga för den allmänna förståelsen inte bara av mitt historiska argument om personalismen utan också, och framför allt, av den form av personalism, och även det slags idealism och den version av den värdecentrerade historicismen, som jag själv vill försvara. Det är alltså fråga om filosofiska anteckningar om relevant forskning om denna bakgrund snarare än idéhistoriska inlägg.
Även om det alltså huvudsakligen är fråga endast om att för sådana propedeutiska syften få vissa historiska sammanhang klargjorda och poänger etablerade genom kommentarer till den filosofiska och historiska utveckling som föregår tiden och området för min egen forskning, behandlar serien forskning kring centrala temata i den europeiska kultur- och bildningstraditionen och är såtillvida viktig också för mina och denna bloggs övergripande, mer allmänna syften.
Jan Olof Bengtsson 
Tack för det välvilliga och hedrande omnämnandet!
Måste dock i sanningens namn tillstå att jag själv är en yrkesarbetande icke-akademiker (med 35 universitetspoäng i filosofi kvar i bagaget från slutet av 80-talet) dvs i praktiken en ren amatör på filosofins fält. Min filosofiska bildning är endast punktvis något djupare. Troligen har du även flera andra läsare som också står utanför akademierna som kanske har fått svårt att hänga med nu när du skruvat upp produktionstakten och nu även publicerar fler komplexa inlägg krävande större fackkunskaper. Jag skulle gärna se en tematisk organisation mha underrubriker i filosofiavdelningen så att inlägg som ligger nära varandra kan läsas i serie – detta torde underlätta tillägnandet för den som kommer till din blogg i ett senare skede!
Tack för bra och viktigt förslag – svar i form av nytt separat inlägg just publicerat!