Axel Nyblaeus

Johan Axel N…filosof, universitetslärare, f. 20 maj 1821 i Stockholm, d. 24 febr. 1899 i Lund, blev 1839 student i Uppsala, 1851 filos, doktor och 1852 docent i filosofiens historia vid Uppsala universitet. 1853 utnämndes han till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi vid högskolan i Lund och förestod från nov. s. å. professuren i praktisk filosofi där samt var 1856-86 ord. innehavare av densamma. Han var led. av Fysiogr. sällsk. i Lund (1878), av Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (s. å.) och av Vet. akad. (1879); han promoverades vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 till hedersdoktor i juridiska fakulteten. 1876 erhöll han av Svenska akad. Karl Johans pris för utmärkta litterära förtjänster.

Som tänkare tillhör N. den boströmska skolan. Genom flera värderika mindre uppsatser, huvudsakligen på religionsfilosofiens och samhällslärans områden, har han sökt vidare utföra Boströms lära. Under begagnande av den boströmska filosofiens resurser har han även i religiöst avseende sökt verka för en enligt hans åsikt högre uppfattning av kristendomen än statskyrkans, därvid i mycket anslutande sig till sin lärares tankegång i dennes Anmärkningar om helfvetesläran. Det är dock huvudsakligen lärorna om treenigheten och Kristi gudom, mot vilka han riktar sina angrepp. Inom samhällsläran är hans viktigaste arbete, Om statsmaktens grund och väsende, en förträfflig översikt av den filosofiska statslärans historia, den nära nog enda i vår litteratur. Den blev dock ej fullbordad (h. 1 utkom 1864, ny, tillökad uppl. 1882). Bland smärre skrifter av N. må vidare nämnas Om straffrätten (1852; 3:e uppl., Om statens straffrätt, 1879), Är en practisk philosophi möjlig efter Hegels verldsåsigt? (1855; 2:a uppl. 1856; öfv. på da. 1855), Trenne religionsphilosophiska uppsatser (1874; innehållande de redan förut publicerade uppsatserna Om den religiösa tron och vetandet, Theodor Parker och den religiösa frågan samt Striden om Christi gudom mellan V. Rydberg och biskop Beckman) samt Tränne uppsatser om den boströmska filosofien (1885).

Sin ojämförligt största betydelse äger emellertid N. som den svenska filosofiens hävdatecknare. Redan tidigt synes det ha varit hans avsikt att fylla bristen på en fullständig litterär framställning av den boströmska filosofien. Under förberedelserna till detta arbete leddes han emellertid till studiet av den föregående svenska filosofien, och resultatet blev hans stora verk Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet av adertonde århundradet, framställd i sitt sammanhang med filosofiens allmänna utveckling (2 dlr, 1873-81, 1:a avd. af 3:e delen 1886, 2:a avd. därav 1888-93, 1:a avd. av 4:e delen 1895). I detta arbete söker N. uppvisa, att den svenska filosofien, trots sin nära förbindelse med den tyska, dock har självständig karaktär och självständig utveckling. Utmärkande för densamma är enligt N. dess avgjorda benägenhet att tränga fram till en rent osinnlig verklighet som den sinnligas grund och att i sammanhang därmed, under opposition mot den samtida tyska filosofiens panteism, söka lägga grunden till en vetenskaplig teism samt vetenskapligt bevisa människans frihet och odödlighet. I sin mest fulländade form framträder visserligen detta strävande hos Boström, men ansatser i samma riktning finner N. redan hos föregångarna, företrädesvis Biberg, Grubbe och Geijer.

Utmärkande för alla N:s arbeten i formellt afseende är det stilistiska mästerskap, varav han i hög grad var i besittning och vilket gjorde hans för fackmannen så värderika skrifter njutbara även för en större allmänhet. Till kännedomen om den svenska filosofien bidrog N. även genom att utge Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval (I- VII, 1876-84; de tre sista banden i förening med R. Geijer).

Lawrence Heap Åberg i Ugglan, stavningen moderniserad

Nyblaeus, Axel, svensk filosof, f. 1821 i Stockholm, stud. 1839 i Uppsala, fil. dr därstädes 1851 och docent i filosofiens historia 1852. Följande år adjunkt i teor. filosofi i Lund och åren 1856-86 prof. i praktisk filosofi där. Död 1899.

N. tillhör den boströmska skolan. Hans filosofiska undersökningar ha huvudsakligen rört sig på samhällsfilosofiens och religionsfilosofiens område. Sin största betydelse äger han som den svenska filosofiens historieskrivare. I sin skrift Om statsmaktens grund och väsende (1864) ger han en klar och koncis historik över olika samhällsteorier fram till den rationella idealismens. N:s mest betydande verk är Den filosofiska forskningen i Sverige (4 delar 1873-93), vari han behandlar den svenska filosofien från Thorild och Leopold till Boström i dess samband med den tyska transcendentalismen. N. söker därvid se den filosofiska utvecklingen i Sverige som en kontinuerlig linje, som går från Boëthius och Höijer över Geijer, Biberg, Grubbe fram till Boström. I denna utveckling framträder personlighetsidealismen allt tydligare under reaktion mot den Schelling-Hegelska panteismen. N:s verk [är] skrivet med ett stilistiskt mästerskap, en sällsynt klarhet och reda samt blick för de olika tänkarnas egenart…Tillsammans med R. Geijer utgav N. Grubbes filosofiska föreläsningar.

Alf Ahlberg, Filosofiskt lexikon (1925)

Wikipedia

Foto: Hedning

0 Responses to “Axel Nyblaeus”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Musae

Recent Comments

Kristo Ivanov on Ryszard Legutko: The Demon in…
Jan Olof Bengtsson on Hegel och panteismen
Engelbrekt on Alice Teodorescu
Jan Olof Bengtsson on The Mythology Discussion
Krishna Kshetra Swam… on The Mythology Discussion
Tyrgils Saxlund on Hegel och van der Heeg
Jan Olof Bengtsson on Dylan och akademien
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Non serviam! on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…
Andreas Bragd on Dharma Pravartaka Acharya…
Johan on Dharma Pravartaka Acharya…
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…
mirotanien on Dharma Pravartaka Acharya…

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi