En rad forskare har ifrågasatt den rigida och förenklade uppdelningen i kontinental rationalism och engelsk empirism i sexton- och sjuttonhundratalens filosofi. “Entspannung ist…erwünscht hinsichtlich jener geistigen Kontinentalsperre, die seit dem Beginn der Neuzeit bis heute fortwirkt”, skriver Christian Hauser i inledningen till Selbstbewusstsein und personale Identität. Positionen und Aporien ihrer vorkantischen Geschichte. Locke, Leibniz, Hume und Tetens (1994). [Op. cit., 23.] Louis E. Loeb inordnar i From Descartes to Hume: Continental Metaphysics and the Development of Modern Philosophy (1981) liksom även Alain Renaut Berkeley i traditionen Descartes-Spinoza-Malebranche-Leibniz, och vänder sig liksom Hauser även i övrigt mot den radikala dikotomin. Även i Ernest Sosa, ed., Essays on the Philosophy of George Berkeley (1987), koncentreras på förhållandet mellan Berkeley och Leibniz, och även på Berkeleys reception i Tyskland. Som Hauser visar, är det inte minst ifråga om självmedvetandet och personbegreppet som problemsammanhangen mellan empirismen och rationalismen blir uppenbara.
Recent Comments
 | Jan Olof Bengtsson on Sanningen om Medborgerlig… |
 | Leo L. on Den mjuka traditionalismens el… |
 | Julius on SvD och recensionen |
 | Sam on Populism och ideologi |
 | Janne on Sanningen om Medborgerlig… |
 | Mons Krabbe on Sanningen om Medborgerlig… |
 | df78 on Kulturirrelevans och troglodyt… |
| df78 on Nordisk alternativhöger i… |
| Jan Olof Bengtsson on Pallas-Athene-Brunnen, Wien |
 | axelwkarlsson on Pallas-Athene-Brunnen, Wien |
| Jan Olof Bengtsson on Stockholmsstyrelsens politik |
 | Jörgen on Stockholmsstyrelsens politik |
 | Jörgen K. on SD Stockholms stad igen |
 | Anonym on Sanningen om Medborgerlig… |
| Jan Olof Bengtsson on Andersen om AfS och popul… |
0 Responses to “Rationalism och empirism”