Sigurd Ribbing

Ribbing

Ribbing, Sigurd, filosof, universitetslärare, ättling i sjätte led av en broder till [Lindorm R., 1569-1627], född i Mistelås församling i Småland d. 22 Okt. 1816, blev 1835 student i Uppsala. Vid universitetet ägnade han sig förnämligast åt filosofiska studier och åhörde i detta ämne Grubbe, Geijer och Boström. Filos. kandidatexamen avlade han 1839, och efter disputation med avhandlingen Anmärkningar vid praemisserna till Kants system promoverades han till filos. magister s. å. 1843 kallades han till docent i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och utnämndes 1850 efter E. A. Schröder till professor i teoretisk filosofi därstädes samt verkade sedermera ända till 1885 med stort nit på denna plats. Under hela denna tid var han en av de inflytelserikaste medlemmarna i den akademiska styrelsen. Såsom föreläsare samlade han genom sin livliga och skarpsinniga framställning alltid ett talrikt auditorium. Hans filosofiska åsikter överensstämmer väsentligen med hans lärares, Geijers och Boströms, men röjer ock i mycket självtändig spekulation. Såsom vetenskaplig författare har han ägnat sig förnämligast åt filosofiens historia. Utom med en del mindre avhandlingar, polemiska skrifter mot hegelianismen samt “grundlinjer” för åhörarna vid hans föreläsningar (Grundlinier till anthropologien och logiken, 1861, samt Grundlinier till philosophiens historia, 1864) har han riktat vår filosofiska literatur med en avhandling De pantheismo (på latin 1849, på svenska 1851, 3:dje uppl. 1874), det omfattande verket Genetisk framställning af Platos ideelära (1858; tysk övers. 1863–64) samt tvänne på tyska skrivna avhandlingar om Sokrates (i Upps. Univ. Årsskr. 1870). I dessa framställningar av de båda grekiske idealisternas, Sokrates’ och Platons, åsikter har han tillgodogjort sig det ljus, som den strängt genomförda svenska idealismen kan sprida över sina föregångares läror. Och även om den nutida tolkaren härvid kanske i en eller annan punkt inlagt något av sina åsikter i de antika teorier han skulle återgiva, så finns det förvisso ock mycket nytt i hans framställning, som är av bestående vetenskapligt värde. R:s arbeten vittna om ett ovanligt skarpsinne samt är därigenom i och för sig uppfostrande för den filosofiskt intresserade. Utom dessa sina egna arbeten har R. utgivit förträffliga anteckningar efter Geijers “Föreläsningar öfver menniskans historia” (1856) och Boströms “Föreläsningar i religionsfilosofi” (1885). Därjämte har han i tidningar, tidskrifter och broschyrer deltagit i diskussionen om universitets- och läroverksfrågor. Flera allmänna uppdrag har han mottagit. Så var han ordförande hos stadsfullmäktige i Uppsala de fyra första åren av denna institutions tillvaro (1863–66), ledamot av Uppsala läns landsting 1863–74, ledamot av prästeståndet för Uppsala universitet vid senare delen av riksdagen 1862–63 och vid 1865–66 års riksdag samt under den sistnämnda ledamot av Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, ledamot av riksdagens Andra kammare för Uppsala stad lagtima riksdagarna 1867–72 och urtima riksdagen 1871 och av Första kammaren för Norrbottens län riksdagarna 1875–79 samt under samtliga dessa lagtima riksdagar från och med 1867 ledamot av lagutskottet och därjämte under riksdagen 1878 och 1879 av kammarens Andra tillfälliga utskott. Vid kyrkomötena 1868, 1873 och 1878 var han lekmannaombud för Uppsala stift och därunder ledamot av Första tillfälliga utskottet. Dessutom var han ledamot av den av K. M:t d. 21 Okt. 1870 tillsatta kommittén för revision av elementarläroverkens stadga. [Död 1899.]

Frans von Schéele i Nordisk Familjebok, första upplagan; stavningen moderniserad.

0 Responses to “Sigurd Ribbing”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Jan Olof Bengtsson D.Phil. (Oxon.)

Musae

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi