Karlsson och Motpol

Mattias Karlsson kommer i ett nytt inlägg på Facebook med information som stödjer hans beteckning av Motpol och kretsen kring Motpol som “nyfascistisk”. En del, rörande enskilda Motpol-skribenter, är, trots att jag verkligen försökt sätta mig in i detta, nytt för mig.

De belägg Karlsson presenterar är inte oviktiga för den samlade bedömningen. De bekräftar min egen kritik av det jag identifierade som innehåll av fascistisk karaktär när jag först upptäckte vad som då var en “bloggportal”, genom dåvarande bloggaren Jonas De Geers tillbakablick på Samtidsmagasinet Salt (numera är Motpol en mer enhetlig “tankesmedja”). Även senare har jag återkommit till och påpekat denna koppling till fascismen.

Det kan knappast förnekas att det finns skribenter på Motpol eller i kretsen kring Motpol som åtminstone i viss mån är direkt influerande av den egentliga, historiskt existerande fascismen. Såtillvida har, som jag också framhållit, Karlsson rätt, även om jag inte kan se att det är fråga om någon distinkt “nyfascism” utan helt enkelt om den gamla vanliga.

Mina anspråkslösa reservationer har bara gällt följande punkter:

1) Att man bör vara försiktig med terminologin när det gäller den mångfald av ofta ganska vitt skilda tankeströmningar som Motpol-kretsen, med motsvarande variation hos enskilda skribenter, bygger på;

2) Att alla dessa inte kan betecknas som nyfascistiska;

3) Att man i dessa strömningar kan ifrågasätta saker på andra grunder än att de skulle vara just nyfascistiska;

4) Att det också finns innehåll av helt annat slag på Motpol, såsom exempelvis huvudströmningen av den traditionalistiska skolan (d.v.s. den strömning Evola på problematiskt sätt avviker från), selektiva vänsteranalyser, eller rent konservativa inslag som är vitt skilda från och oförenliga med fascismen;

5) Att Motpol under de senaste åren i någon mån gett intryck av att röra sig i en från mitt perspektiv positiv riktning, d.v.s. haft mer av den under punkt 4 angivna typen av innehåll; och

6) Att en mer ingående diskussion av allt detta är önskvärd.

Tilläggas kan väl att personer som råkar läsa enstaka, icke-fascistiska artiklar på Motpol och kanske “gillar” dem eller Motpols egen sida på Facebook inte kan förväntas känna till vare sig det fascistiska eller ens det på annat sätt från sverigedemokratisk ståndpunkt problematiska innehållet, och därför inte rimligen kan betecknas som ideologiskt avvikande enbart på denna grund.

8 Responses to “Karlsson och Motpol”


  1. 1 Erik March 13, 2015 at 12:15 pm

    Öh, vad exakt är fascistiskt på motpol? Och vad betyder fascism? Jag har aldrig läst någonting av det man vanligtvis förknippar med fascismen såsom extrem modernism, aggressiv utrikespolitik, att staten skall förkroppsliga folket, glorifiering av staten, glorifiering eller krav på en stark ledare. Så det här blogginlägget var väl mest svammel? Eller har skribenten någon definition av fascism? Och kan skribenten knyta denna definition till något som skrivits på motpol de senaste 5 åren? Nä, tänkte väl inte det. Svammel alltså.

  2. 2 axelwkarlsson March 14, 2015 at 12:45 am

    Tillsammans med Patrik Ehn (på facebook) understryker även jag denna passage ovan: “Tilläggas kan väl att personer som råkar läsa enstaka, icke-fascistiska artiklar på Motpol och kanske “gillar” dem eller Motpols egen sida på Facebook inte kan förväntas känna till vare sig det fascistiska eller ens det på annat sätt från sverigedemokratisk ståndpunkt problematiska innehållet, och därför inte rimligen kan betecknas som ideologiskt avvikande enbart på denna grund.”

  3. 3 Erik March 14, 2015 at 9:16 am

    Vad är facistiskt på motpol? Och vad betyder egentligen fascism?

    Jag förknippar fascism med till exempel:

    Teknikpositivism-futurism, aggressiv utrikespolitik, att staten skall förkroppsliga folket, glorifiering av staten, glorifiering eller krav på en stark ledare. Ingenting av detta hittar jag på motpol. Så vad betyder facism?

    Det här blogginlägget visar bara att SD har tagit över hela etablissemangets attityd av stigmatisering och beröringsskräck, glidningar, halvsanningar.

    Sen lär väl den här kommentaren inte bli publicerad. Vilket visar att SD har övertagit ännu mer av etablissemangets betende.

    Välkomna till åttklöverns Sverige.

    • 4 Lars March 14, 2015 at 8:30 pm

      “Vad är facistiskt på motpol? Och vad betyder egentligen fascism?”

      Bra frågor. Men framför allt: varför ska SD:are lägga tid och energi på att belägga, vederlägga eller utreda sådant? Mig veterligen är Motpol en från SD fristående “högerradikal” tankesmedja som kör sitt eget race. Låt dem då göra det, så kan SD ägna sig åt sitt viktiga uppdrag på parlamentarisk väg. Om sedan någon enstaka SD:are gillar något som skrivits där är väl inte det hela världen, men man ska vara medveten om att SD-motståndarna älskar att köra med “skuld genom association” mot SD. Det bör man alltid tänka på innan man trycker på musknappen för att “gilla” något.

      • 5 Kim Petrusson March 15, 2015 at 7:47 am

        Vilket innebär en fortsatt legitimisering av den allt trängre svenska “åsiktskorridoren”.

        Istället för att räddhågset tveka eller rentav avstå ens ett litet “gilla” till en bokrecension eller politisk samtidskommentar bör partimedlemmar och väljare vända på anklagelserna och sluta försvara sig.

        Det genomgående för Sverigedemokraternas utveckling de senaste åren är ju att partitoppen verkat missförstå det egna mandatet. Vilket parti hade, likt SD, ökat efter en “järnrörsskandal”? I ljuset av det är skrämselhickan partitoppen har (eller i alla fall påstår sig ha) inför enskildas opålitliga läsvanor eller ideologiskt befläckade webhistorik oroväckande.

    • 6 Jan Olof Bengtsson March 15, 2015 at 6:37 am

      Jag har förklarat detta i tidigare inlägg och kommentarer och har alldeles för mycket att göra just nu för att hinna upprepa det i ett svar på denna ovänligt formulerade kommentar. Använd sökrutan i högerkolumnen (Motpol, fascism).

  4. 7 Lars March 15, 2015 at 8:34 pm

    “Vilket innebär en fortsatt legitimisering av den allt trängre svenska “åsiktskorridoren”.”

    Tanken är väl att SD ska utmana den med sina egna åsikter. Hur smart är det då att bjuda motståndarna på enkla angreppspunkter om “extremistkopplingar” till radikalare grupper? Du måste tänka på vilken utsatt position SD har i Sverige. Partiet står helt ensamt och isolerat mellan dels en “högerradikal” miljö, som anser att partiet är alldeles för “liberalt och mesigt”, och dels ett galet etablissemang med dårar som Arnstad i spetsen.

    “Det genomgående för Sverigedemokraternas utveckling de senaste åren är ju att partitoppen verkat missförstå det egna mandatet. Vilket parti hade, likt SD, ökat efter en ‘järnrörsskandal’?”

    Partitoppen har väl tolkat just det som ett gott betyg för deras “krishantering” av saken. Åkesson var inne på det i alla fall. Man ska också komma ihåg att ett av Åkessons löften när han tillträdde som partiledare 2005 var att införa “nolltolerans mot extremism” i partiet. Så den hårda linjen mot avvikare är inget nytt. T ex åkte en partiveteran som Windeskog snabbt ut med orden “ingen plats för rasister i SD”.

    • 8 Kim Petrusson March 16, 2015 at 6:51 pm

      Till att börja med så är SD själva, enligt rådande medialogik, extremister och högerradikala.

      Vidare så existerar det främst två plattformar för SD att förhålla sig till; dels väljar-, och medlemsbas och dels det media- och kulturetablissemang som är ansvariga för Sveriges mycket extrema politiska klimat. Det är nästintill bisarrt att börja sovra i det förra för att tillfredsställa det senare.

      SD har ett unikt historiskt mandat och skulle kunna förskjuta positionerna för det offentliga samtalet långt – om man vågade sig på lite politisk stringens, filosofiskt djup, men framförallt en rotad och självsäker partikultur.

      Nuvarande, från ovan implementerade, partikultur ger ett schizofrent och hysteriskt intryck. Visst kan man vinnlägga sig om en viss “verkshöjd” bland företrädare ute i landet, och att den sedvanligt fördummande och enkelspåriga rasismen bäst förpassas ur partiet. Men det är väldigt få väljare som uppmärksammar sådant som avgörande (SD ökar trots alla skandaler) och medlemmar med insyn kan knappast ta uteslutningarna av exempelvis Ehn på sådana grunder på allvar. Till det kommer den oerhört valhänta hanteringen av ungdomsförbundet.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Jan Olof Bengtsson D.Phil. (Oxon.)

Musae

Recent Comments

Viktor on En självständig europeisk…
Jan Olof Bengtsson on Den politiska kulturens k…
How To Properly Unde… on The Face of Global Modern…
Shiv Singha on Behovet av ett Bhaktivedantasä…
Kristo Ivanov on Ryszard Legutko: The Demon in…
Jan Olof Bengtsson on Hegel och panteismen
Engelbrekt on Alice Teodorescu
Jan Olof Bengtsson on The Mythology Discussion
Krishna Kshetra Swam… on The Mythology Discussion
Tyrgils Saxlund on Hegel och van der Heeg
Jan Olof Bengtsson on Dylan och akademien
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Non serviam! on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi