Helgo Zettervall

Photo: Olof Senestam

Helgo Zettervall (1831-1907), one of the most important Swedish architects and professor at the Royal Swedish Academy of Arts. This is Bolinderska huset at Blasieholmen in Stockholm.

Helgo Nikolaus Z., f. 21 nov. 1831 i Lidköping, d. 18 mars 1907 i Stockholm, försökte sig inom handelsyrket och som landtbrukare, gjorde 1850 sin första byggnadsritning, då han ritade ett hus åt föräldrarna, som blifvit husvilla vid Lidköpings brand 1849. Z. erhöll nu en kontorsplats, där tiden delades mellan nybyggnads- och spannmålsspekulationer. Af arkitekten F. B. Oppman antogs han 1852 till elev vid ombyggnaden af Lidköpings kyrka, och 1853-60 var han elev vid konstakademien i Stockholm. Där fick han åtnjuta Scholanders särskilda handledning. Under sommarferierna hade han i uppdrag att verkställa åtskilliga byggnadsföretag, såsom Ryholms slott i Västergötland 1855-56, biblioteket i Skara 1857 samt Västerås domkyrkas reparation och ombyggnad 1858-59. Därjämte utarbetade han under Oppmans ledning projekt till Jönköpings hotell. Efter slutad kurs vid akademien blef han e. o. konduktör vid Öfverintendentsämbetet.

Då Brunius 1860 afgick från befattningen som arkitekt vid Lunds domkyrka, kallades Z. till denna plats. Under det att han utförde ombyggnader och reparationer på domkyrkan, vaknade hos honom tanken på dennas planmässiga restaurering. Detta betingade allvarliga studier af den äldre medeltidens konst, hvilka föranledde en resa (1862) till Tyskland, Frankrike och norra Italien. 1863 framlades det första restaurationsprojektet, hvilket sedan närmare studerades, utvecklades och fullständigades. Efter en ny studieresa till Italien började han i juni 1868 domkyrkans restauration, som oafbrutet fortgick till nov. 1880, då alla konstruktiva arbeten voro afslutade. Med grundlig kännedom om den romanska stilen och i enlighet med den vid restaureringsarbeten på denna tid öfverallt gällande principen att aflägsna alla sådana tillsatser, som icke tillhörde den abstraherade stil, i hvilken byggnaden ansågs vara uppförd, utdrog Z. så att säga byggnadens romanska konsekvenser och undanröjde sådana egendomligheter, som kunde anses stå i strid med kyrkans hufvudstil och ha tillkommit efter byggnadens afslutande. Detta arbete…det största i renoveringsväg, som dittills utförts i Sverige, ådrog sig synnerlig uppmärksamhet och gaf anledning till flera beställningsarbeten och projekt. Sålunda utförde Z. 1865-69 en lyckad försköning af Malmös gamla rådhus…och framlade förslag till restaurering af Linköpings (1874), Uppsala (1875) och Strängnäs domkyrkor, Jäders kyrka i Södermanland (1875), Skara (1878) och Kalmar domkyrkor (1879). Linköpings domkyrkas torn ombyggdes efter Z:s förslag 1877-86…Han utförde äfven ritningar till nya kyrkor, af hvilka må nämnas Hoby och Hällaryds i Blekinge (1861), Klagstorps, Västra Bösarps och Lilla Bedinge i Skåne (1864), V. Vrams i Skåne (1867), Håslöfs i Skåne (1868), Nosaby i Skåne (1869), Österslöfs i Skåne (1873), Allhelgonakyrkan i Lund (1877; gotik, invigd 1891…), hvartill ansluter sig förhallen till Kristianstads kyrka (1875). Ännu flera voro hans profana byggnadsarbeten från samma tid. Kirurgiska lasarettet i Lund (1864), biskopinnan Thomanders villa Tuna vid Lund (1865…), hufvudbyggnaden å Råbyholm i Skåne (1869), konstnärens eget hus i Lund, Maltesholm i Skåne (1870), Häckeberga slott i Skåne (1872), professor Quennerstedts villa i Lund, corps-de-logis å Toppeladugård i Skåne, Bolinderska huset i Stockholm (1874), Norra latinläroverket i Stockholm (1876-80), fasad för Malmö sparbank och Universitetshuset i Lund (1877-82…). Oaktadt en så rastlös verksamhet fann Z. likväl tid att deltaga i täflingarna till protestantisk katedral i Berlin (1868, prisbelönt), rådhus i Wien (1869) samt riksdags- och riksbankshus å Helgeandsholmen i Stockholm, 2 alternativ (1873, 2:a pris).

Z. blef 1871 led. af konstakademien och 1881 vice professor i byggnadskonst där, efterträdde s. å. Scholander som intendent vid Öfverintendentsämbetet samt blef efter von Dardels afgång 1882 öfverintendent, en befattning, som han innehade till 1897. Han egnade sig fortfarande åt en betydande byggnadsverksamhet. Nya kyrkobyggnader af honom uppfördes å Eriksberg i Västergötland, i Norrköping (Matteuskyrkan, gotisk hallkyrka, 1887-92…) och Oskar Fredriks kyrka i Masathugget i Göteborg, i gotisk stil (1889-93…), ett af denna tids största kyrkliga byggnadsarbeten i Sverige. Ännu mera gjorde han sig bemärkt genom fortsatt verksamhet som omdanare af våra gamla kyrkobyggnader. Förslaget af 1875 till Uppsaladomens restaurering hade i Öfverintendentsämbetet mött motstånd, och ett motförslag, som stödde sig på den historiska grunden af kyrkans utseende före 1702, uppställdes af Grundström. Efter en studieresa i Nord-Frankrike 1882 framlade Z. ett nytt förslag 1883, hvilket lades till grund för det 1885 påbörjade och 1893 afslutade restaureringsarbetet… Skara domkyrkas restauration eller snarare ombyggnad…afslutades 1894. Tornet på Klara kyrka i Stockholm…fullbordades 1886. Z. lämnade ritningar äfven till restaureringen af Egskov slott på Fyn, af Kalmar slotts yttre (1885-89) och af Penningby i Roslagen.

Då med anledning af behofvet af nytt riksdagshus en kommitté tillsattes för frågans utredning, utarbetade Z. 1883 på uppdrag ett projekt till ordnande af Helgeandsholmen med gemensamt hus för riksdag och riksbank, på samma gång som han utförde åtskilliga planer till riksdagshus, förlagdt till olika platser. Sedan riksdagen 1887 afslagit k. proposition om kombinerad riksdags- och riksbanksbyggnad, men 1888 beslutit uppförande på Helgeandsholmen af skilda riksdags- och riksbanksbyggnader, gjorde Z. först ett ej fullständigt genomfördt försök (1889) att lösa detta program enligt ordalydelsen, men förkastade det själf och utförde därefter (1890) ett förslag (publiceradt af P. E. Lithander s. å.), enligt hvilket båda byggnaderna skulle utgöra en sammanhängande komplex, genom hvilken Drottninggatan tänktes utdragen. Detta förslag underkastades med hänsyn till gjorda anmärkningar ny omarbetning; men då det visade sig outförbart att förlägga båda byggnaderna så, att slottets hela fasad blefve synlig från sydöstra hörnet af Arffurstens palats, hvilket Z. ansåg vara ett ur estetisk synpunkt oeftergifligt kraf, öfverlämnade han denna uppgift i andra händer. Äfven åt frågan om operabyggnaden ägnade Z. sina krafter, då han 1884 utarbetade ett förslag till dåv. operahusets inre ombyggnad och tillbyggnad med fasad åt Karl XII:s torg. Bland Z:s privata byggnadsarbeten i Stockholm under hans vistelse där äro fasaderna å Sörensenska huset och terrassen framför denna byggnad (1882-83) samt fasaderna å huser n:r 2 A Kungsträdgårdsgatan (1884).

Z. egde ovanlig arbetsförmåga och viljekraft och var därjemte sin generations med den största fantasi utrustade svenske konstnär inom byggnadsfacket. På senare tid har hans verksamhet inom restaureringsfacket blifvit hårdt bedömd… Z. var hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akad. (1884) och led. af. Vet. akad. (1897).

Nordisk familjebok, “Uggleupplagan” 1904-1926

0 Responses to “Helgo Zettervall”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s




Categories

Archives

Recent Comments

Jan Olof Bengtsson on Alternativa bokmässan
Anonym on Oikos och McCain
Viktor Johansson on Alternativa bokmässan
Jan Olof Bengtsson on Valfusk i USA?
Anonym on Valfusk i USA?
BPB on Twitter on Bowne’s Idealistic Perso…
Anna Lindén on Matter
Jan Olof Bengtsson on What Is Humanism?
Per Johansson on Utan like
Jan Olof Bengtsson on Immanens och transcendens
Jan Olof Bengtsson on Idealism and the Renewal of Hu…
axelwkarlsson on Teori i svensk idé- och l…
Jan Olof Bengtsson on Jacopo Amigoni: Ercole e …
axelwkarlsson on Jacopo Amigoni: Ercole e …
Jan Olof Bengtsson on Biografins teori

All original writing and photography © Jan Olof Bengtsson

"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi