Daniel Klockhoff

Klockhoff[Daniel] K., estetiker och skald, f. 14 sept. 1840 å Ytterstfors brukspredikant-boställe i Västerbotten, d. 29 juli 1867 i Uppsala, blef student i Uppsala 1859, filos. kandidat 1863, filos. doktor 1866 och s. å. docent i estetik vid nämnda universitet. Hängifven lärjunge af filosofen Boström, tillegnade K. sig under själfständigt tankearbete dennes spekulativa resultat och gjorde anmärkningsvärda förarbeten till att i den rationella idealismen skaffa den estetiska vetenskapen en fastare grundval, än panteismen förmått lägga. I denna syftning skref han sin gradualdisputation Om den pantheistiska esthetiken (1864) och afh. Om det tragiska (1865). Bland bidrag till de första årgångarna af den 1865 uppsatta “Svensk litteraturtidskrift” märkas artikeln Om dödsstraffet, som vill bevisa detta straffs orättmätighet, samt en del granskningar af teologisk litteratur, i hvilka han på en gång kraftigt och hofsamt för filosofiens och den protestantisk-religiösa utvecklingens talan. Som skald uppträdde K. först inom det 1860 i Uppsala stiftade förbundet N. S. (“Namnlösa sällskapet”) och offentliggjorde under signaturen “K.” lyriska dikter i kalendrarna “Isblomman” (1861) samt “Sånger och berättelser” (1863 och 1865). Hans dikter äro fina och innerliga uttryck för en kysk erotisk känsla och ett nobelt sinnelag.

K:s Efterlemnade skrifter utgåfvos 1871 (med inledning af C. D. af Wirsén); s. å. utkommo Dikter särskildt.

Ugglan

Ur Gösta Lundströms artikel i Svenskt biografiskt lexikon:

K. härstammade från en norrländsk prästsläkt o. fick en lärd uppfostran, först av fadern, sedan i läroverk. Efter gymnasieåren i Härnösand undervisades han privat av C. J. Dahlbäck, då docent i filosofi, ett ämne som blev K:s huvudstudium sedan han 1859 blivit student i Uppsala. Det var främst estetikens problem som fängslade honom. Han blev lärjunge till C. J. Boström, vars idealistiska tankebyggnad på kristen grund kom K:s personliga åskådning nära. Detta uteslöt dock inte en viss självständighet, bl.a. politikens område, där K. var mer reformvänlig än lärofadern.

K:s gradualavhandling Om den pantheistiska esthetiken 64 innebar ett försök att på den boströmska “rationella” filosofins grund med analytisk metod kritiskt granska Hegels o. Vischers panteistiska skönhetslära. Den följande år utgivna avhandlingen Om det tragiska avsåg att definiera detta estetiska begrepp o. ge en rationell förklaring på personlighetsfilosofins grund. Skriften meriterade K. till docentur i estetik. Han ansågs som en betydande spekulativ begåvning, o. vid univ. fästes stora förhoppningar vid honom, men på grund av hans tidiga bortgång kom hans filosofiska forskning att stanna vid ansatser…

En värdefull insats gjorde K. för den av C. R. Nyblom redigerade Sv. litteratur-tidskrift. I en programartikel visade han en för tiden vidsynt blick för en kulturtidskrifts uppgifter; målet skulle vara “en högre fantasiodling” i nationell anda. Han medarbetade flitigt i tidskriften, bl.a. med inlägg i religionsfilosofiska frågor, varvid han försvarade filosofins frihet o avvisade teologiska angrepp på denna vetenskap.

0 Responses to “Daniel Klockhoff”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Jan Olof Bengtsson D.Phil. (Oxon.)

Musae

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi