Tage Lindbom: Agnarna och vetet

Norstedts, 1974

Baksida:

Agnarna och vetetNär människan förnekar varje högre makt och utropar sig själv till jordens härskare – utbryter icke då kaos, blodig anarki? Mycket tydde länge på motsatsen. Det förra seklet var något av en Människorikets smekmånad. Först efter det andra världskrigets slut har Människorikets sådd mognat till skörd.

De som en gång varnade, de som en gång uttalade sitt fördömande fick alltså till slut rätt: vi står inför ett kaos. Det är icke längre fråga om förutsägelser och varningar. Nu vet vi. Det kaos vi möter är icke i första hand ett yttre utan ett inre: den förvirring, som råder i människornas hjärtan. Vi möter nya generationer, som får allt svårare att skilja sanningen från lögnen, det rätta från det falska, det goda från det onda.

Detta är utgångspunkten för Tage Lindboms nya bok Agnarna och vetet, och den är att betrakta som en direkt fortsättning på den förra boken Mellan himmel och jord. Bokens syfte är att söka skilja agnarna från vetet genom att fråga: vad är sanning, och vad är objektivitet, vad är fördom, vad är tolerans, vad är kärlek och vad är rättfärdighet?

JOBs kommentar:

Lindboms mest kända bok. Den föreligger i fransk översättning av Roger du Pasquier (L’ivraie et le bon grain ou Le royaume de l’homme à l’heure des échéances, Archè, Milano, 1976), i spansk översättning av Alejandro Corniero Fernández-Baños (La semilla y la cizaña: el reino del hombre al término del plazo, Madrid, 1980), i engelsk översättning av Alvin Moore, Jr (The Tares and the Good Grain or the Kingdom of Man at the Hour of Reckoning (Mercer University Press, 1983), och i turkisk översättning av İnsan Yayınları (Başaklar ve Ayrık Otları Modernliğin Sahte Kutsalları, Istanbul, 1997, 2003).

4 Responses to “Tage Lindbom: Agnarna och vetet”


  1. 1 Lennart Andersson December 17, 2012 at 5:19 pm

    Tage Lindboms konvertering till islam får mig att tänka på en annan bok skriven av TL “Philosophia Perennis”.
    Perennis betyder för mig flerårig inte tidlös.Tidlös tycks mig lite pretentiös.

    • 2 Jan Olof Bengtsson December 17, 2012 at 7:21 pm

      Har Lindbom skrivit en bok med titeln Philosophia Perennis? Det kan jag inte minnas. Däremot har han naturligtvis ofta använt begreppet.

      Perennis betyder bokstavligen “årslång, räckande hela året”. Men Ahlberg-Lundqvist-Sörboms Latinsk-svensk ordbok anger också den allmänna betydelsen “långvarig, varaktig, beständig, oförgänglig, alltid sig lik”. Jag föreställer mig att när man under renässansen började tala om philosophia perennis syftade man på att överensstämmande läror återfunnits i olika tider, och att därför det likartade i dem utgjorde en filosofi som var i tiden “långvarig, varaktig, beständig, oförgänglig, alltid sig lik”. Att detta överensstämmandes innehåll rörde det tidlösa i betydelsen det utom tiden belägna bidrog sedan naturligtvis till att philosophia perennis ibland kom att översättas också med den “tidlösa filosofin”. Men ordet tidlös har också en lösare användning, betecknande inte bara det tidlösa som metafysiskt begrepp, det som är utom tiden, utan också just det som i tiden är varaktigt, beständigt, oförgängligt, alltid sig likt. I den betydelsen tycker jag därför den “tidlösa filosofin” är en korrekt översättning.

      Är det någon särskild – Lindbom, jag – du syftar på som har använt den enligt dig felaktiga översättningen?

  2. 3 Den Väldige December 16, 2013 at 10:55 am

    Liten rapport angående den undangömde Lindbom:

    Då boken är Lindboms mest kända, och jag inte läst något tidigare av författaren, försökte jag beställa den från bibliotek. Kommunbiblioteket hade dock inga böcker alls av Lindbom. (Jag önskar att jag kände mig förvånad över detta, men man kan inte få allt.) Jag prövade sedan med huvudstadens bibliotek, och sökte då även “Omprövning” av samme författare som jag tänkte läsa efter att jag läst “Agnarna och vetet”.

    Båda böckerna fanns faktiskt i katalogen, så jag försökte mig på en beställning. “Omprövning” gick då verkligen att beställa, men dök å andra sidan aldrig upp. Vid kontakt med biblioteket kunde de inte ge någon förklaring till detta. “Agnarna och vetet” gick över huvud taget inte att beställa. Ett felmeddelande kom upp, men biblioteket kunde, vid förfrågan, inte förklara det heller.

    Mot bakgrund av tidigare uppgifter om biblioteksförstörelse på denna sajt kändes förloppet mer än symboliskt så långt.

    Nå. På nätet gick det faktiskt att hitta ett exemplar av Agnarna och vetet, så jag beställde den i dag. “Omprövning” fanns dock ingenstans att hitta till försäljning.

    Det känns nästan som att ett initiativ till en liten stiftelse som åtar sig att inte kasta värdefulla böcker, utan i stället bevara de till utlån, skulle behöva instiftas. Vad skulle det kunna kallas? Det svenska biblioteket?

    • 4 Jan Olof Bengtsson December 16, 2013 at 3:40 pm

      Märkligt med biblioteken. Du borde ligga på om detta och kräva närmare undersökning. Böckerna måste ju finnas i flera bibliotek; du bör inte behöva läsa dem på KB. Men flera viktiga titlar av Lindbom är onekligen i övrigt numera tyvärr introuvabla. Vad som främst skulle behövas är väl snarare helt enkelt nyutgåvor. Det borde inte vara någon omöjlighet; efterfrågan är säkert icke obetydlig. Ja, även om Agnarna och vetet inte är hans allra bästa, är den naturligtvis viktig som alla, och definitivt hans mest kända p.g.a. de många översättningarna (de engelska, franska och spanska är fortfarande tillgängliga, enligt BookFinder.com).


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s




Categories

Archives

All original writing and photography © Jan Olof Bengtsson

"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi