Libertarianismens otillräcklighet

Nyligen skrev jag här om den tyvärr kortlivade och ofta förbisedda tidskriften Contextus. Det finns, tror jag, anledning att lyfta fram ett av mina egna bidrag till den.

Tino Sanandaji, hos vilken jag analyserade styrkor och svagheter i samband med hans framträdande på ett Axess-seminarium i Almedalen 2011, har den senaste tiden i en rad artiklar och blogginlägg avslöjat vad han menar vara ovederhäftigheter hos Johan Norberg från den akademiske ekonomens perspektiv. Jag har några gånger fått anledning att nämna Norberg i denna blogg, framför allt i samband med Timbros utveckling under nittiotalet, när den kulturkonservativa nisch som tidigare också fått plats började avvecklas och Norbergs, Carl Rudbecks, Mattias Svenssons och andras pop-libertarianism med ofta militant kulturradikalt innehåll av 68-vänsterns typ blev alltmer dominerande.

“Vänsterlibertarianismen”, som Sanandaji med rätta kallar Norbergs och flera liknande, ofta under åtminstone någon period till Timbro knutna debattörers ståndpunkt, skiljer sig som Sanandaji visar från den klassiska libertarianismen inte bara i sina moraliska och kulturella värderingar, utan också ifråga om uppfattningen av nationalstaten och äganderätten. Den kritik Sanandaji här framför är naturligtvis av central betydelse. Men som jag kort tog upp i diskussionen av Sanandaji finns andra aspekter av den klassiska liberalismen eller libertarianismen som jag menar vara lika ohållbara.

Min recension av Norbergs andra bok, Den svenska liberalismens historia, publicerad i Contextus nr 4, 1998, tar utöver Norbergs distinkta vänsterlibertarianism upp några av libertarianismens svagheter i allmänhet, och pekar också, trots exempelvis en Hayeks ganska utpräglade kulturkonservatism, på sambanden mellan de senare och den förra. Artikeln kompletterar i denna kritik inlägget om Sanandaji.

Det finns överlappningar mellan paleolibertarianismen och paleokonservatismen (och vad jag kallar post-paleokonservatismen), inte minst i kritiken av gemensamma ideologiska motståndare och den politiska utvecklingen under nittonhundratalet. En menings- och värdefull dialog kan förvisso föras mellan dessa riktningar. Men för att den ska kunna utvecklas och fördjupas är det nödvändigt att klargöra, eller påminnas om och hålla aktuella, inte bara likheterna utan också skillnaderna.

Dess svagheter gör, hävdar jag, libertarianismen otillräcklig både som utgångspunkt för kritiken mot de gemensamma motståndarna och som självständigt alternativ. Mitt inlägg om Sanandaji och min recension av Norberg kan förhoppningsvis genom belysning av några av libertarianismens allmänna svagheter – det finns fler, som också måste tas upp – sådana de framstår från mitt perspektiv i någon mån befrämja dialogen.

Några fel har smugit sig in i Konservativt Forums överföring av artikeln  från Contextus till deras utmärkta webbarkiv. I första stycket i avsnittet ‘Ohistorisk historik’ står “frihetsrätts” – läs: “frihets-, rätts-“. I första stycket av avsnittet ‘Utopi’ står “beviseller” – läs: “bevis- eller”. Marginalerna måste också justeras.

Frihetens historia är lång, rik och komplex – betydligt längre, rikare och mer komplex än den liberalisms historia som Norberg vill skriva. För att förstå den, måste man dels försöka uppfatta frågan om frihetens väsen i en djupare filosofisk mening, i dess nödvändiga relation till människans moraliska och andliga belägenhet, dels förvärva en vidare historisk och kulturell överblick.    Läs mer

0 Responses to “Libertarianismens otillräcklighet”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Categories

Jan Olof Bengtsson D.Phil. (Oxon.)

Musae

Recent Comments

Shiv Singha on Behovet av ett Bhaktivedantasä…
Kristo Ivanov on Ryszard Legutko: The Demon in…
Jan Olof Bengtsson on Hegel och panteismen
Engelbrekt on Alice Teodorescu
Jan Olof Bengtsson on The Mythology Discussion
Krishna Kshetra Swam… on The Mythology Discussion
Tyrgils Saxlund on Hegel och van der Heeg
Jan Olof Bengtsson on Dylan och akademien
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Om förintelseförnekelse
Non serviam! on Om förintelseförnekelse
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…
Andreas Bragd on Dharma Pravartaka Acharya…
Johan on Dharma Pravartaka Acharya…
Jan Olof Bengtsson on Dharma Pravartaka Acharya…

Archives

All original writing © Jan Olof Bengtsson
"A Self-realized being cannot help benefiting the world. His very existence is the highest good."
Ramana Maharshi