“Jag är alldeles för mycket neokonservativ krigshök med förkärlek till amerikansk militär världsdominans för att gilla henne”, skrev, som jag nämnt, Ronie Berggren för något år sedan om Tulsi Gabbard. “Jag håller…inte med henne eftersom jag har en alldeles för hökaktig inställning mot USA:s fiender och rivaler”, fortsatte han. “Jag är mer en McCain-typ.”
Nu annonserar tankesmedjan Oikos att de är “stolta över att få presentera” honom som talare på något som kallas “Skoklosterakademin”, ett samarrangemang med Konservativa Förbundet. “Ronie är”, heter det, “en av Sveriges främsta USA-experter”.
Jag försöker vara positiv till Oikos, men det här ger inte ett seriöst intryck. Det plötsliga oreserverade välkomnandet och den stora exponeringen i konservativa block-, populistnationalist- och alternativsfären av denna lätt bisarra person med sina “amerikanska nyhetsanalyser” gör att fenomenet, som man tidigare trodde var negligerbart, nu är viktigt.
D.v.s., viktigt för vad det säger om denna sfär i Sverige idag.
Jan Olof Bengtsson 
Har inte denne Ronie Berggren också profilerat sig som något av en svensk Donald Trump-anhängare också? Inte för att jag begriper hur det riktigt går ihop. Trump och McCain var ju extremt antagonistiska. McCain var en extrem krigshök. Trump talade i valrörelsen 2016 om att avsluta och inte inveckla nationen i nya krig. Trump talade mycket förklenande om McCain och inbjöds inte som president att delta på hans begravning. Närvarade gjorde dock George W Bush som under din tid verkligen förde en neokonservativ utrikespolitik.
Jag får dock intrycket att Trump likt Groucho Marx, den senare dock på skämt, skulle instämma i maximen ”detta är mina principer och gillar ni dem inte har jag andra”. Trump har varit en mycket valhänt president som torde ha orsakat sina närmaste medarbetare ofantligt mycket arbete för att korrigera hans nycker och infall under de nu passerade fyra åren. Den enda klara linje jag kan se i hans utrikespolitik var hur ensidigt han gick den israeliska lobbyns alla krav till mötes. Där har han gått längre och agerat mer taktlöst och osjälvständigt än sina företrädare. Faran med detta är ju att en amerikansk president med så starkt sionistiska böjelser lätt kan komma att inleda ett anfallskrig mot Iran. Min förhoppning är att Joe Biden med en lägre grad av sannolikhet är villig att starta ett sådant krig.
Till frågan om Oikos så framstår projektet som ett helt igenom misslyckat hittills. Inga kvalificerade konservativa tänkare har knutits till Tankesmedjan. Den verkar som du säger också orientera sig i en riktning mot den typ av liberalkonservatism som redan präglar Moderaterna och stora delar av övrig svensk borgerlighet. Kort sagt blir det då frågan om en smedja som inte kommer presentera några som helst nya infallsvinklar i svensk debatt. Tankesmedjan synes mig så här långt vara rakt igenom ointressant och överflödig.