Algemeyner Yidisher Arbeter-Bund demonstrerar vid tiden för februarirevolutionen.
Bund i Moskva
Category: History
Fallet Tyskland
Alf W. Johansson, 1940-2026
Viktige historikern Alf Johansson har lämnat oss.
Förlusten är dels stor för mig personligen. Jag lärde känna Alf vid slutet av 90-talet och förde viktiga diskussioner med honom över långa luncher. Han tog initiativ till utgivningen av en bok av en av mina inspiratorer, Eric Voegelin, i en av honom redigerad serie på Prisma/Norstedts, en bok som jag översatte och skrev en längre inledning till. Han besökte mig i Oxford tillsammans med sin trevliga fru Ulla. Han arrangerade ett seminarium med mig på Södertörn. Och han kämpade länge och hjältemodigt på Respons’ redaktion för att de skulle publicera den recension av Sven-Eric Liedmans bok Livstid som de beställt av mig men som högerredaktören Kay Glans fann alltför politiskt kontroversiell.
Men givetvis är förlusten stor främst för den allmänna svenska intellektuella offentligheten. Mitt första starka intryck av Alf fick jag på det Timbro-evenemang där den stora kampanj inleddes genom vilken Tingsten skulle spelas ut mot Dagens Nyheters efter honom följande vänstervridning under Lagercrantz (strax före denna kampanj min bastuinterlokutör på Sturebadet), och i största allmänhet mot den svenska vänstervågen alltifrån 60-talet. 50-talets högeramerikanisering skulle understödja och förstärka nyliberalismen.
Central var här den av lärjungen Per Ahlmark redigerade Tingstenantologin Tyranniet begär förtroende (1992), något senare följd av Ahlmarks egen bok Vänstern och tyranniet (1994). Evenemanget där den första av dessa lanserades, lett av Glans och givetvis med Ahlmark själv som huvudtalare, var ett av de större och tyngre jag var med på vid denna tid och under 80-talet. Bl.a. var en rad av våra mest kända professorer i statskunskap och historia närvarande. Så var även (dock utan att själv tala) Tingstens trevliga dotterdotter Jill Klackenberg, som jag träffade i Uppsala vid början av 80-talet och som 2010 utgav I skuggan av Tingsten: En släktberättelse; hon noterade att Glans inte gav mig ordet när jag begärde det…
Man kan inte glömma hur Alf var den ende som i någon mån, ja avsevärd mån, motsade den bild av Tingsten och hans roll och betydelse som skulle etableras. Han ställde sig upp i den mittgång som skilde två delar av det stora auditoriet (det måste ha varit på IVA eller någon annanstans med större lokaler än Timbros egna) och förklarade hur den liberale jätten inte var så självständig som man ville mena, utan passade in i en av atlanticismens intressen dikterad problematisk ideologisk diskursordning alltifrån slutet av 40-talet.
Alf följde sedan upp denna insats med en mer utförlig framställning av sin egen bild i Herbert Tingsten och det kalla kriget (1995). Nästan allt han skrev rörde liksom denna bok helt centrala, bestående problemområden. Hit hör klassikern Den nazistiska utmaningen (1983), Europas krig: Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut (1989), och Per Albin och kriget: Samlingsregeringen och utrikespolitiken under andra världskriget (1995), det sista ett ämne där han tio år senare förde en signifikativ debatt med Klas Åmark. 2001 publicerade han antologin Vad är Sverige? Röster om svensk nationell identitet. Till kalla kriget återvände han som redaktör – tillsammans med Ulf Bjereld och Karl Molin – för antologin Sveriges säkerhet och världens fred: Svensk utrikespolitik under kalla kriget (2008).
I den här inledningsvis nämnda serien på Prisma/Norstedts utgav han efter min Voegelinbok även en samling texter av Irving Babbitt, valda och introducerade av Claes Ryns svenske lärjunge Carl Johan Ljungberg, och rentav, postumt, Tage Lindboms I Frithjof Schuons fotspår, med lång inledning av Ashk Dahlén; han medverkade också i vänboken till Lindbom 1999.
Man borde skriva mycket mer om Alf, men detta får räcka tills vidare. Hans verk och hans arv förblir mer relevanta än de flestas.
Molly till Stockholm
ABF i Stockholm arrangerar i september ett boksamtal med Molly Crabapple om hennes nya historik över judiska Bund, Here Where We Live Is Our Country. Så här annonseras det:
Molly Crabapple är konstnär, författare, journalist, tecknare. Före detta burleskdansare och modell.
Hon har nyligen skrivit Here Where We Live Is Our Country: The Story Of The Jewish Bund om den judiska arbetarrörelsen som hennes gammelmorfar tillhörde.
Boken är skriven på ett bibliotek i New York medan demonstrationståg i solidaritet med Gaza skanderade utanför.
– Jag kommer nog aldrig återhämta mig från smärtan att skriva om folkmordet på Europas judar medan folkmordet på palestinier i Gaza pågår, ofta med samma metoder.
Medverkande:
Molly Crabapple, författare
Håkan Blomqvist, historiker och författare
Paulina Sokolow, kulturjournalist.
Samtalet leds av Edgar Mannheimer, journalist, poddare, kulturskribent.
När: 23 sept 2026 kl 18:00-19:30
Var? ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm
120 kr (Ordinarie pris) 100 kr (Student/Pensionär). Biljetter säljs via Tickster: https://secure.tickster.com/sv/n0gwemn53zkd3we/products
–
Läs Håkan Blomqvists recension av boken i Internationalen och Paulina Sokolows i Aftonbladet. Att förstå vikten av detta evenemang.
Mer Molly
Framstående och inte minst nätsynlige brittiske politiske författaren Owen Jones – Chavs: The Demonization of the Working Class (2011), The Establishment: And How They Get Away with It (2014), The Alternative: And How We Build It (2019), This Land: The Struggle for the Left (2020) och, nu på väg, The Fall of the West: How They Really Lost It – gör en mer historiskt djuplodande och detaljerad intervju om Bund med konstnären och författaren Molly Crabapple än Simone Zimmermans, som jag postade tidigare. Hennes berättelse är, som Owens tydligt berörd konstaterar på slutet, otroligt gripande och kraftfull.
Höglund
Höglund sökte medla mellan Ture Nerman och Kata Dalström i religionsfrågan, och kom därmed att inta en ståndpunkt som innebar en avvikelse från Kominterns linje. Den av hans dotter Gunhild skrivna fjärde delen av hans memoarer ger en klar bild av den tidiga Sovjetunionens fullständigt verklighetsfrämmande ateistiska och materialistiska fanatism, representerad av Zinovjev. Efter den allmänna ryska centraliseringsfrågan blev väl detta en annan orsak till brytningen mellan Höglund och Komintern.
Gunhild Höglund inkluderar in extenso faderns karaktäristiska och vitt spridda och översatta artikel ‘Kommunism och religion’, först publicerad i Folkets Dagblad Politiken 1923. Noteras bör att för Höglund denna socialistiska religionsdebatt inte bara rörde kristendomen, eller kristendomen som representerad av statskyrkan, utan religionen i mer allmän mening. Och åtminstone en orsak till detta var väl att Dalström själv var teosof, brahmanist och buddhist.
Höglunds memoarer
1951-60
Den fjärde delen är i enlighet med Höglunds instruktioner och efterlämnade anteckningar skriven av hans dotter efter hans bortgång 1956. Enligt henne hade han avsett att ge den titeln Från Lenin till Branting, men då hon befarade att många inte skulle uppfatta skillnaden mellan denna titel och titeln på den andra delen, en skillnad som ju “blott bestod i två omkastade namn”, valde hon i stället Moskva tur och retur, som fadern tydligen också nämnt som möjlig.
Marjorie N. Feld: The Threshold of Dissent
A History of American Jewish Critics of Zionism
New York University Press, 2024
Amazon.com
Publisher’s Description:
Explores the long history of anti-Zionist and non-Zionist American Jews
Throughout the twentieth century, American Jewish communal leaders projected a unified position of unconditional support for Israel, cementing it as a cornerstone of American Jewish identity. This unwavering position served to marginalize and label dissenters as antisemitic, systematically limiting the threshold of acceptable criticism. In pursuit of this forced consensus, these leaders entered Cold War alliances, distanced themselves from progressive civil rights and anti-colonial movements, and turned a blind eye to human rights abuses in Israel. In The Threshold of Dissent, Marjorie N. Feld instead shows that today’s vociferous arguments among American Jews over Israel and Zionism are but the newest chapter in a fraught history that stretches from the nineteenth century.
Drawing on rich archival research and examining wide-ranging intellectual currents – from the Reform movement and the Yiddish left to anti-colonialism and Jewish feminism – Feld explores American Jewish critics of Zionism and Israel from the 1880s to the 1980s. The book argues that the tireless policing of contrary perspectives led each generation of dissenters to believe that it was the first to question unqualified support for Israel. The Threshold of Dissent positions contemporary critics within a century-long debate about the priorities of the American Jewish community, one which holds profound implications for inclusion in American Jewish communal life and for American Jews’ participation in coalitions working for justice.
At a time when American Jewish support for Israel has been diminishing, The Threshold of Dissent uncovers a deeper – and deeply contested – history of intracommunal debate over Zionism among American Jews.
Reviews:
“Excellent, well-researched, well-written, and much needed. The story of American Zionism is a story that has been told many times, and yet it is a story that has yet to be told in its fullness. The Threshold of Dissent offers a historically based, well-argued and deeply important counter-narrative to the Zionist Consensus history, and evokes a serious conversation in re-thinking the history and trajectory of American Zionism.”
Shaul Magid, Dartmouth College
“Surveying the history of such dissent dating back to the 1880s and continuing through the wake of the October 7 Hamas attack, Feld persuasively shows that the post-WWII pro-Zionist consensus among American Jews was a facade projected by Zionist Jewish American leaders, who, after the Holocaust, believed that the state of Israel was ‘essential for Jewish survival.’ This meticulous study is a valuable contribution to ongoing debates over America’s relationship with Israel.”
Publishers Weekly
“In clear, careful language, the author illustrates some of the major moments over the past century that have shaped Jewish beliefs about Zionism, anti-Zionism and non-Zionism. It’s a history told with both rigor and compassion – two qualities that seem especially essential when embarking in conversation on such a fraught and contentious subject.”
Leah Donnella – NPR
“Written with dramatic verve and backed up with a plethora of evidence…[Feld is] a scholar who writes with historical acuity and human sensitivity.”
Alan Wald – Against the Current
“The Threshold of Dissent is a welcome addition to the literature on the politics of American Jews…Feld succeeds in her evident goal of providing contemporary Jewish activists with a usable past, one that, until recently, the annals of American Jewish history had not readily offered up.”
Matt Berkman – H-Diplo
“It is a theoretical and historical error to conceive of Zionism as a necessary response to the horrors of antisemitism and the Judeocide of Europe, as prevailing Zionist narratives like to insist. The work of…Feld expands our understanding of just how forcefully this consensus had to be manufactured in mainstream Jewish organizations.”
Boston Review
“Feld evaluates the complex relationship between the US and Israel by examining criticism of American Zionism and Israel by a group of self-identified American Jews…[she] makes these points with verve, and her deep scholarship is abundantly on display.”
CHOICE
“Employs a wide lens and nourishes a strong political perspective, arguing that a progressively lowered ‘threshold of dissent’ in American Jewish life ultimately gave rise to a ‘forced Zionist consensus’ that shifted communal politics to the right.”
American Religion
About the Author:
Marjorie N. Feld is Professor of History in the History and Society Division at Babson College. She is the author of Lillian Wald: A Biography and Nations Divided: American Jews and the Struggle Over Apartheid.
Håkan Blomqvist: Socialism på jiddisch
Judiska Arbeter Bund i Sverige
Carlssons, 2020
Baksida:
Opposition var den judiska arbetarrörelsen Bunds existensvillkor, men inte för oppositionens egen skull. Bund grundades i övertygelsen om att den judiska frågan endast kunde lösas genom den internationella arbetarklassens frigörelse från allt förtryck på väg mot en värld utan gränser av jämlikhet, välfärd och demokrati – en socialistisk samhällsordning. Där skulle befolkningarnas breda lager styra, inte rabbinernas religiösa läror, kapitalistiska eliter eller kommunistiska partidespoter.
Men Bund tillhörde historiens förlorare. Den djupt och brett förankrade rörelsen krossades under terror och folkmord, skingrades i exil, drevs in i sitt skal av övermäktiga politiska krafter och undergrävdes genom assimilering när tiden gick och världen förändrades. Följande historia handlar om den processen på en plats i världens utkant.
I denna unika framställning återger Håkan Blomqvist ett i huvudsak okänt kapitel i både historieskrivningen om svensk arbetarrörelse och i svensk-judisk historia – om det ickesionistiska judiska arbetarpartiet Bund bland flyktingar i Sverige under och efter andra världskriget.
–
Håkan Blomqvist är docent i historia vid Södertörns högskola och författare till ett flertal uppmärksammade böcker om arbetarrörelse, nationalism och antisemitism.
Vilnius
Där Yidisher Arbeter Bund grundades 1897.
Blick över tidigare judiska kvarteren, med stora och lilla gettot. Uppe till vänster Koralgoggans blå kupol.
