
Hephaestion



“Henry Thomas Colebrooke (June 15, 1765 – March 10, 1837) was an English orientalist.” Read more: Wikipedia
Geschichte der US-Propaganda 1917–2005
Suhrkamp, 2005
Kriegszeiten sind für Regierungen harte Zeiten. Auf der einen Seite will die Bevölkerung berechtigterweise wissen, was vorgeht. Auf der anderen Seite muß sie bei Laune gehalten werden, damit die Unterstützung nicht abnimmt. Zu viel Information nützt dem Feind, zu wenig den Kriegsgegnern. Und kippt die öffentliche Meinung, dann können Rückzug und Niederlage zu kollektiven Traumata werden. Das hat spätestens der Vietnamkrieg gezeigt.
In seinem spannenden Buch zeichnet Andreas Elter erstmals die vielfältigen Bemühungen der Einflußnahme der US-amerikanischen Regierungen auf die öffentliche Meinung vom 1. Weltkrieg bis zum jüngsten Irakkrieg nach. Er zeigt, inwiefern die jeweils neu aufkommenden Medien wie Radio, Fernsehen und Internet sowie die verschiedenen Maßnahmen der Regierungen einer wechselseitigen Beeinflussung unterliegen – von Zensur über Drohungen bis hin zu regelrechter “Werbung”.
Andreas Elter arbeitet seit 15 Jahren als Journalist für Fernsehen, Radio und Printmedien. Zudem ist er Lehrbeauftragter an den Universitäten Leipzig und Bochum. Für die “Kriegsverkäufer” hat der promovierte Historiker ein halbes Jahr lang in US-Archiven geforscht und mehr als 1000 Originaldokumente gesichtet.
Carl Johan Ljungberg rapporterar i sitt senaste blogginlägg från Urbino, “staden där renässansen började”:
“Att närma sig staden Urbino känns som att resa in i 1300-talet. Vägen slingrar sig oförutsägbart uppåt i det kuperade landskapet. I ena ögonblicket skänker en den ljusa staden på sin kulle glimtar på avstånd, i nästa ögonblick skyms Urbino åter av kullar och stigningar. Liksom konstälskaren eller pilgrimen på väg mot sin vallfartsort lönas ändå den resande med några timmars lycka och befrielse, då Urbino till slut öppnar sin praktfulla anblick med torn och befästningsmurar och tar emot honom.
Den misstar sig däremot som innanför stadsporten hoppas finna en jämn och lättbeträdd väg, kanske väntar sig att kunna beträda något av renässansens eleganta torg med dess stenmosaik. Entrégatans raka stigning vittnar i sin djärvhet snarare om det som gett Urbino dess rykte: här ville man på allvar påbörja något nytt. Det estetiskt storslagna, det stort anlagda och konsekventa var det nya, och det tog sig projektiva, geometriska uttryck. För en nutida person kan de ljusa, räta gatorna i Urbino leda tanken till ett fenomen som de Chiricos konst med dess dess snörräta pellarrader, dess overkliga lyskraft och frånvaro av människor, en dåtida utopi i sten byggd utifrån en bestämd centralpunkt.” Läs mer
A part of the archaeologist Italo Gismondi’s huge model of imperial Rome in the Museo della Civiltà Romana, with the theatre of Marcellus, the Capitoline Hill, and the Campus Martius.
Norma, 1988
Baksida:
I Europas mitt är den etniska folkgrupp vi kallar germanerna bosatt, ett folk med tusenåriga traditioner och egenarter men ett folk, som av historiska omständigheter ej kunnat samla sig till en nationell enhet.
Tyskland träder in i modern tid, omgivet av nationalstater men självt levande kvar i en halvfeodal territoriell splittring. Dess medvetenhet om att sakna och dess längtan efter att finna en identitet och en tidsenlig nationalstatlig form uttrycks i tre försök att förverkliga drömmen om ett Heimat. Det första är den romantiska rörelsen vid 1800-talets första hälft, det andra är Bismarcks och hohenzollrarnas kejsarrike och slutligen möter vi Hitlers Tredje rike.
I sin bok vill Tage Lindbom visa hur – och varför – dessa försök misslyckats, hur – och varför – två världskrig utlöses, utmynnande i krossandet av den territoriella enheten. Segermakternas förhoppningar om att berövandet av ett stort folks fosterländska identitet skulle kunna bidraga till en lösning av Europas problem, avvisas av författaren. Och detta blir bokens slutvinjett: att beröva ett folk de sista resterna av en identitet, att försätta detta folk i tillståndet som “Stunde Null” – detta är ett misstag, ett fruktansvärt misstag.
