Åkesson på framtidsseminarium, 9/2:
Några ytterligare, anspråkslösa förslag inför framtiden:
Nolltolerans mot all grobiannationalism. Fortsatt nedtoning och avveckling av nationalismen nationalismen överhuvudtaget till förmån för sunt, måttfullt och av urskillning präglat försvar för nationell, historisk egenart och nationell lojalitet i det större sammanhanget av den med andra europeiska länder gemensamma europeiska identiteten (givetvis under fortsatt motstånd mot den nuvarande europeiska unionen, även om vissa av dennas strukturer kan användas och byggas vidare på). Övergång från att enbart vara Sverigedemokraterna till att också vara Europademokraterna, det verkliga svenska Europapartiet, med lika tonvikt på svenska och Europapartiet. Partiellt omtänkande av kulturpolitiken i ljuset av nyanserad, historiskt förankrad förståelse av de stora, centrala europeiska kulturtraditionerna och den svenska representationen och variationen av och bidragen till dessa under århundradena. Närmare samarbete med europeiska partier med samma eller liknande inriktning. Bejakande av den högre kosmopolitismen, i såväl europeiskt som globalt sammanhang. Fördjupat tänkande rörande förhållandet mellan olika kulturer. Befrämjande av mer vital intern debatt i ordnade former och inom rimliga gränser. Topprioritering av anställning i stor skala och med konkurrenskraftiga löner av akademiker och intellektuella intellektuella med adekvat utbildning och relevant erfarenhet, och av internutbildning av stor omfattning och intensitet i hela landet, ledd av sådana personer. Grundligare studium och därigenom utvecklad ideologisk förståelse av socialkonservatismen socialkonservatismen i termer av nyskapande traditionalism, alternativ modernitet, kvalificerad pluralism o.s.v. Fördjupad insikt och argumentation i frågan om människosyn, baserad på genuin humanistisk filosofi i traditionell mening. Avveckling av den alltför dominerande torftiga anda som skapas av många (inte alla) ingenjörstypers begränsade perspektiv på tillvaron och, ofta nog, oförståelse och i värsta fall likgiltighet, ja vulgära fientlighet mot den humanistiska kultur, i traditionell mening, som är grunden för det goda samhället. Omprövning av – och frikoppling av kriminalpolitiken från – ställningstagandet för datalagringsdirektivet, FRA-lagen och liknande företeelser, och större fokus på det nya övervakningssamhällets hot, och dess verkliga innebörd, i ett internationellt perspektiv. Tydligare post-paleokonservativ profil i utrikes- och försvarspolitiken, åtminstone så länge de ledande NATO-länderna och de dominerande, stora internationella organisationerna uppvisar den hittillsvarande problematiska ideologiska och politiska inriktningen. Snabb utfasning av kvarstående element av tröttsamt förutsägbar lägre populism populism populism populism. Kraftfullt bekämpande av sjuklig misstänksamhet och unk-sluten, självmarginaliserande och -isolerande bunkersektmentalitet som avvisar och stöter bort sympatisörer, ja medlemmar, och avskräcker rätt typ av personer som delar de politiska åsikterna och övervägt att ta steget till partiet. Avståndstagande från nätpublikationer nätpublikationer som inte genomgående håller god ton och ibland direkt eller indirekt besmutsar partiet och bringar det i vanrykte. Omedelbart uppbyggande, under ledning av den nämnda nya kompetensen, av egna, seriösa media av annat slag och på annan nivå.
Jan Olof Bengtsson 
Mycket sunt förnuft på en A-4 sida. Dock tror jag dina akademiska kolleger inte har modet att tänka förnuftigt.
Om man kunde på tydligt och kraftfullt sätt börja styra upp SD i dessa avseenden och efter dessa linjer tror jag säkert många av dem – ja större delen av medelklassen – skulle våga det. Jag kan visserligen just nu inte själv bidra till det: denna bloggs tre temata – Spirituality, Arts & Humanities, Europe – anger också en hierarki av prioriteringar. Och det är oklart vilken grad av mottaglighet som finns inom partiet. Men jag hoppas att åtminstone några andra delar denna förståelse eller kanske rentav har tagit till sig något av det jag i snart fyra år försökt säga här i bloggen. Om de börjar konsekvent agera i enlighet med det, borde, tror jag, SD i en inte alltför avlägsen framtid kunna bli Sveriges största parti och bilda regering.
SD bör byta ut sin fullständiga etnokulturella relativism mot en delvist biologiskt förankrad etnokulturell hegemoni. Den demografiska frågan är synnerligen viktig, och brist på distinktioner kommer enbart att vilseleda väljare i ett långsiktigt pespektiv.
Biologisk förankrad hegemoni visar många exempel inte krävs. Att ytterst koppla nation till etnicitet som bärs av biologi (där jag f ö anser att SD:s principprogram slirar med “essens”) tror jag är farligt. Såklart ska biologi få diskuteras! T ex tillit enligt Putnams forskning. Men världen är i viss och ökande grad internationell och ingen kris i vissa etniskt blandade miljöer. Ett exempel är New York. Kanske förmåga att leva tillsammans är en slags mogenhet. Finns konflikter mellan etniskt lika och på något sätt ej biologiskt indelade grupper.
Med detta sagt förnekar jag inte problem vi har. Anser att Sverige måste minska invandring rätt radikalt, då jag inte kan se att vi klarar kulturella konflikter med den nivå vi har och haft senaste decennier. Mogenhet tar tid och därför är massinvandring problematisk och radikalers projekt.
Synnerligen välbetänkta förslag. Jag tar med dem till SD och ser till att fler kan omfatta detta projekt även om det kommer ta tid. Partiet har inte än kapacitet som du så väl visar. Men man kan formulera om vad du för fram i andra termer, mer tillgängliga.
Allt gott
Jan Sjunnesson
Utmärkt Jan – varmt välkommen till partiet (och till bloggen). Mycket roligt med sådana som förstår och som vill och kan bidra till att genomföra dessa “anspråkslösa förslag” – SD 2022!
Europapartiet borde använda denna smakfulla video i framtiden:
Fick länken hit via avpixlat som jag tröttnat på. Detta då 99 % av skribenterna oavsett om de författar artiklar eller bloggar på detta forum inte ser någon nytta med EU. EU samarbete för ändamålen ser jag faktiskt som den största möjlighet som finns att rädda vårt land för framtiden. Europeiskt samarbete för bevarande av kultur, ytterligare stärkta gränser via Frontex, islamisering nej-tack etc. Det är tröttsamt i längden att vara apart i det sammanhanget. I parlamentet skulle SD inte vara den udda fågel som de utmålas som i Sverige. De skulle snarare hamna i ett eget parlamentariskt block med partier som i princip vill samma sak. Visst i delar ändra EU, men även stärka gränser och arbeta för bevarandet av de Europeiska kulturerna. Europademokrater…en sådan inriktning skulle jag stötta till 100 %. Sedan behöver EU reformeras men det sker inte över en dag. Trots allt minskar jordbruksstödet som är den största boven hos dem. Områden som miljö, kemikalier, hälsa, livsmedel etc har de faktiskt gjort enorm nytta. Och sannolikt kommer även sådant som fiske att också tas krafttag med. Den illegala immigrationen har de lyckats bra med men tyvärr motarbetar ett visst land i norra delen av Europa deras ibland ganska välgenomtänkta förslag kring asyl/immigration etc.
Oj själv är jag ingenjör. Å andra sidan tror jag inte det är fel att vara ingenjör. Logiskt tänkande, förmåga till grundläggande analys utan hypoteser och gissningar är inte helfel. Själv försöker jag ta till mig så mycket fakta som möjligt i de frågor som jag finner tillräckligt intressanta för att kolla upp. Jag kan angripa humanism med att det faktiskt är humanister som sett till att samhället utvecklats som det gjort. Ned med svensk kultur, alla har rätt som tycker som vi – alla andra är rasister etc. Islam är inte värre än kristendom etc. Ingenjören gör jämförande analyser, humanismen ser alla som goda utan att i många fall göra någon analys överhuvudtaget. Alla individer vill inte anamma andras kultur utan kräver istället att deras ideologier skall ha fritt spelrum och även att det sker en anpassning till dem. Jag håller med om att humanismen i grunden är god, men så som den utvecklats i Sverige har den även bejakat våldsideologier, hedersvåld, omvänd rasism, ja till och med gruppvåldtäkter. Ingenjören i mig säger att enda sättet att få stopp på det som sker är krav på dem som kommer hit och det mycket kraftiga krav. Humanismen i mig är splittrad då frågan är komplex. Ett männsikoliv är ett människoliv men om männsikan ifråga vill ursprungsbefolkningen i ett land de flyr till ont, och det blir en konflikt mellan humanism riktad mot etniska svenskar samt humanism riktad mot islamister som flyr hit då de ställt till problem i sina hemländer-då väljer jag prioritering av den förra gruppen. Likaså har vi bara en stadsbudget. Dagens invandring kostar oerhört mycket. Vad är mest humanistiskt att ta hand om våra gamla, våra ungdomar, våra sjuka än att maximera invandringen? Hur än humanismen styrs så ställs onekligen grupp mot grupp och den ena gruppen drabbas. Jag tycker inte det är humanism att låta invånare som jobbat här hela sitt liv hamna i armod på ålders höst, likaså anser jag att svensk kultur skall ha företräde och den skall på inga villkor behöva ge vika för andra kulturinslag som kommit hit via immigranter. Sedan är det klart att förr eller senare om inget görs så blir etniska svenskar – huvuddelen av dessa har trots allt humanistiska värderingar i minoritet – kommer islamister i majoritet vilket faktiskt är högst sannolikt inom ca 50 år då är humanismen död – då den är oförenlig med koranens budskap (jag har läst koranen trots min ingenjörsmässiga belastning)
SD har en kraftig bunkerfalang vilket inte minst märks på avpixlat, allt från EU hatare (jag bedömer de flesta där hatar EU mer än invandringen), klimatförnekare, allmänna populister tar för stor plats där. Det är nog generellt så i SDs led. Jag kommer själv rösta SD i parlamentet (och hoppas att de nästa val inte lyckas hitta 20 till personer som vill arbeta för att Sverige går ut ur EU via parlamentet – bortsett från att det är fel ställe att driva en sådan fråga så är det också lite felriktade insatser då det finns många viljor i parlamentet som stämmer väl med SDs-ensam är inte stark). I nästa riksdagsval blir det blankröst såvida det inte blir något parti som helt plötsligt börjar förena realism map invandringen och EU.
FRA är ett typexempel på en lag som hade bra ändamål men som kan tolkas fel. Det var ju bland annat för att klämma åt terrorister som den skapades. Men personlig integritet hämmas. Oerhört svårt hur klämma åt det man vill utan att inkräkta på sådant som bör skyddas? Jag är inte insatt i direktivet enbart i bakgrunden.
Tack för kommentar och välkommen till bloggen. Har du läst sidan Comments? Fundera gärna på det önskemål jag där framställer i de två sista styckena.
Notera att jag skrev “många (inte alla) ingenjörstyper”.
När det gäller humanismen skrev jag “genuin humanistisk filosofi i traditionell mening” och “den humanistiska kultur, i traditionell mening, som är grunden för det goda samhället”.
Det är just av det skälet att jag vet hur vanlig, ja nästan helt dominerande, din typ av missförstånd idag är som jag var tvungen att särkilt tillägga och upprepa “i traditionell mening”. Med humanistisk filosofi och kultur i traditionell mening åsyftar jag den filosofi och kultur som primärt bygger på eller väsentligen står i överensstämmelse med det klassiska, under renässansen delvis förnyade men också av kristendomen under medletiden och senare i hög grad förvaltade humanistiska arvet och dess insikter och värden, även sådant det kunnat kreativt vidareutvecklas av några moderna tänkare. Denna humanistiska filosofi och kultur är skild från den humanism du talar om, som kritiker ofta avskiljer medels beteckningen “humanitarianism”. Det är tragiskt att denna av rousseauansk romantik ensidigt präglade känslomoral kommit att överskugga den genuina humanismen till den grad att folk (och inte bara många ingenjörstyper) inte längre har en aning om vad den är eller att något sådant överhuvudtaget finns. (Lika tragisk är den utsträckning i vilken föreningen “Humanisterna” på senare tid lyckats sprida sin egen definition.)
Det andra av denna bloggs tre temata, Restoring the Arts and Humanities, innefattar som en central och grundläggande programpunkt just rekonstruktionen av den genuina humanistiska filosofin och kulturen. Nästan alla inlägg i kategorin Philosophy med underavdelningar handlar om detta. Rulla ned till dessa kategorier på Contents-sidan och bilda dig en uppfattning om innehållet (du bör kunna få åtminstone ett mått av överblick redan genom rubrikerna). Därefter kan du klicka dig vidare till inläggen om du vill.
Behovet av en offentlig diskution om identitet är bland det viktigaste jag ser just nu. Rotlösheten är utbredd och orsakar mycket onödigt lidande för unga osäkra människor som söker sin identitet men utan att omgivningen ger någon större vägledning, jag tror att det skördar liv i Sverige idag.
Detta leder mig till den fråga som känns mest trängande efter att ha läst texten. Vad avses egentligen med “högre kosmopolitism”? Begreppet känns väsensskilt från SDs ideologi och oroväckande nästående den farliga politiska postmoderna diskurs som är så etablerad i Sverige idag, och som brukar beskrivas som värderelativ eller nihilistisk.
Tack för intressant läsning.
Tack för kommentar och välkommen till bloggen. Har du läst sidan Comments? Fundera gärna på det önskemål jag där framställer i de två sista styckena.
Jag har kort definierat och diskuterat begreppet högre kosmopolitism i flera inlägg, framför allt i kategorierna Value-Centered Historicism (en underavdelning till Philosophy) och Politics. Senast alldeles nyligen i ‘Konstitutionell och plebiscitär demokrati, 2’. Sök “kosmopolitism” med sökfunktionen här till höger.
Begreppet är helt motsatt värderelativism och nihilism, postmodern och annan. Många – ja på ett plan väl nästan alla – inlägg i kategorin Philosophy med underkategorier är ägnade polemiken mot eller alternativet till dem.
Tack för svaret, det jag skriver nu gör du helt som du själv vill om du vill publicera eller inte.
Nej, jag hade inte läst sidan “comments”, men det är en självklarhet för mig att hädanefter uppfylla de önskemål du har angående din blogg.
Jag kan identifiera mig för dig eftersom det inte publiceras, men jag väljer hellre efter en del eftertanke att byta signatur nästa inlägg och då meddela mina kontaktuppgifter.
Om jag helt kort får utveckla det. Mina konservativa och i än högre grad mina nationalistiska åsikter är kontroverisiella både privat och på mitt arbete. Det kan tyckas räddhågset men många politiskt korrekta är väldigt intoleranta mot avvikande. Privat är jag rätt öppen med vissa delar, men jag vet var gränserna går och röstar man på SD blir man stigmatiserad i många sammanhang.
Jag har inga färdiga svar utan försöker förstå vad som händer med mina barns hemland. Jag prövar olika begrepp och teser i diskussion med andra ofta lika vilsna, Det är inget jag har lust att behöva försvara “i verkligheten”. Det beror inte på bristande integritet eller liknande, jag har helt enkelt aldrig fått höra argumenten i media eller skolvärld och har svårt att formulera mig, det enda språk jag har tillhör mina antagonister.
Så, “Angermannaland” och alla hans sökande och prövande diskussioner på Avpixlat, Flashback m.m. behåller jag får mig själv, inte en människa vet vem det är utom jag själv.
Vi hörs under en annan mer öppen signatur. /A
PS. Du har nästan egenhändigt fått mig att äntligen ta mitt närmast latenta humanioraintresse på allvar, och jag tror att det kanske är ett av dina syften med bloggen. Jag lade nyss undan Svante Nordins “Humaniora i Sverige” som jag påbörjat sedan barnen somnat, nu vill jag ta steget bortom populärhistoria och liknande. Jag kommer ju troligtvis aldrig att nå någon högre nivå, men i någon mån ska jag kvalificera mig som del av bildningstaditionen. Att du som har en hög akademisk nivå engagerar dig är otroligt viktigt. Tack för det och all lycka önskar jag dig i detta!
Välkommen tillbaka under annan signatur o.s.v.
Mycket roligt att höra hur du nu tar ditt humanioraintresse på allvar. Att döma av det lilla jag sett skriver du ju bra. Utan tvekan kan du utveckla ett eget språk skilt från dina antagonisters. Och det är oklart för mig vilka hindren för att du ska nå en hög akademisk-humanistisk nivå är. Din vilja att “kvalificera [d]ig som en del av bildningstraditionen” visar att du redan har insikter som ligger på en högre nivå än många nominellt humanistiska akademikers, som inte ens erkänner att det finns en bildningstradition, eller, om de gör det, inte förstår dess innebörd och värde och inte anser att man bör kvalificera sig som del av den.
“intellektuella med adekvat utbildning och relevant erfarenhet, och av internutbildning av enorm omfattning och intensitet i hela landet, ledd av sådana personer” – är det godiset för den övre medelklasspöbel som idag spelar rollen av cancer i demokratin? Dvs. SD ska skapa en ideologisk karriärsmarknad för det lismande pratkvarnar – när man i realiteten pissar på Svenska folket och t.ex. röstar för ockerhyror. Det verkar inte som en lysande idé att i SD injicera den blåsyra som under de senaste 20 åren agerat sköld åt industriavveckling, social dumpning, demokratiska maffiaideologier (genus-, miljö-, mångkultur-), fördumning av all offentlig politik, avskärmning av en politisk elit – i korthet vill du hugga av benen på den demokratiska rörelse som redan nu betänkligt vinglar som “folk”rörelse.
Det är det här som gör det så svårt att försvara SD.
Denna grovt formulerade kommentar håller naturligtvis inte måttet enligt de kriterier jag omnämnt på Comments-sidan. Under de första åren av denna bloggs existens publicerade och besvarade jag några kommentarer av denna typ, men därefter, och i synnerhet sedan jag lagt till Comments-sidan, har jag inte gjort det. Jag har endast i något fall nämnt dem, eftersom de fortsätter komma och är så hopplöst typiska. Privat svarade jag en av dessa sverigedemokratiska kommentatorer att det vore en rent partiskadlig gärning att publicera hans kommentar.
Men eftersom det tyvärr blir alltmer uppenbart att de i dessa kommentarer uttryckta bisarra åsikterna om vad utbildning o.s.v. är (själva begreppet utbildning har nu blivit liktydigt med en lång rad saker som jag genom åren, och inte minst tydligt i denna blogg, motarbetat och kritiserat) inte är begränsade till anonyma nätskribenter, och flera indikationer tyder på att SD gjort ett lägre-populistiskt vägval delvis i enlighet med dem, tror jag det är nödvändigt att lyfta fram och än en gång vederlägga dem. Om det inte bara är fråga om oavsiktliga felsteg ligger som jag ser det hoppet för SD nu i det förhållandet att ett parti ju är större än dess tillfälliga vägval.
Om jag inte fick sådana här kommentarer, om jag inte såg dem också på annat håll på nätet, och om de attityder och den obefintliga förståelse av grundläggande och av mig ofta upprepade saker som de uttrycker inte i viss mån och på visst sätt avspeglades också i partiets politik och ledande partiföreträdares – som jag utan framgång försökt påverka – uttalanden, skulle jag inte alls behöva efterlysa adekvat utbildning på det sätt jag gör. Jag publicerar denna kommentar för att kunna hänvisa till den i ett kommande inlägg.